Feedback med Copilot Microsoft Teams har lanserat en AI-funktion som kan generera en förbättrad version av lärarens feedback på elevuppgifter. Den gör alltså inte bedömningen utan ger förslag på hur läraren kan formulera om sin feedback till eleven.
Detta kan vara användbart om det utförs på rätt sätt:
Läraren måste först göra en egen bedömning och formulering av feedbacken.
AI kan sedan användas som bollplank och inspiration för att exempelvis korta ner och tydliggöra texten eller för att ge ett exempel på hur man kan träna en viss förmåga.
Läraren gör sedan en kritisk granskning och värdering av den AI-formulerade texten med vetskap om de brister AI har, utifrån sin ämneskompetens och kännedom om den aktuella eleven.
Läraren formulerar sedan den slutgiltiga feedbacken med egna ord och formuleringar.
Fel använt kan AI-genererad feedback ge felaktig, opersonlig feedback som kan skada relationen till eleverna och deras förtroende för sin lärare. Om eleven misstänker eller får info om att texten inte är lärarens egna formuleringar kan eleven känna misstro till innehållet i feedbacken. Eleven kan också känna att läraren inte tagit del av och bedömt det eleven arbetat med vilket kan skada motivationen inför nästa uppgift, relationen till läraren och förtroendet för lärarens profession.
Läraren är alltid ansvarig för bedömningen och feedbacken till sina elever! Användningen av AI i detta arbete bör göras med stor försiktighet.
Jag tycker inte om att man får hela sin text omskriven och inte bara tillägg till det man själv skrivit. Jag hade föredragit att det fanns ett separat fönster där jag kunde skriva i en chatt som har tillgång till den text jag genererad. Jag vill kunna se min och Copilots genererade text sida sid sida. Nu måste man kassera det AI genererade svaret för att återgå till sin ursprungliga text.
Jag har bara hunnit testa verktyget och sett exempel på hur den skriver om korta meningar som i filmklippet ovan. Än så länge är jag inte så imponerad. Jag har inte haft behov av denna tjänst och föredrar att bolla formuleringar i feedback med kollegor än med AI. Det jag tar med mig är möjligheten att kunna få inspiration på formuleringar.
NotebookLM är ett av mina favorit verktyg. Ställ frågor och skapa material som poddar, filmer, presenatation, infografik, frågekort och ordlistor till de källor du själv bifogat. NotebookLM är gratis att använda men du behöver logga in med ett Google konto. I detta inlägg får du hjälp med att komma igång med NotebookLM. Längst ner finns instruktionen i form av en pdf-fil som du kan ladda ner.
Hitta till NotebookLM Du kommer till NotebookLM via webbadressen http://notebooklm.google.com eller via menyn som visar dina olika Google appar.
Skapa en ny anteckningsbok och lägg in ditt källmaterial Tryck på knappen ” + Ny anteckningsbok” för att börja skapa en ny anteckningsbok. Din anteckningsbok baseras på de källor du väljer så först av allt kommer det en ruta där du lägger in ditt källmaterial. Du kan lägga in material som länkar, PDF-filer, YouTube-klipp, ljud-filer, dokument från din Google Drive eller genom att kopiera in text. En extra bonus är att du även kan lägga in foton (tex på handskrivna anteckningar på papper eller tavlan).
Chatta med AI och få svar utifrån ditt källmaterial När du har lagt till dina källor sammanställs de ute till vänster på din skärm. Markera de källor du vill att AI:n ska utgå ifrån i fältet för källor ute till vänster. Du får automatiskt en sammanfattning av dina källor i det mittersta fältet på skärmen. I det fältet finns också en chatt som du kan använda för att skriva olika frågor och uppmaningar (promptar) kopplade till ditt källmaterial. I den AI genererade texterna finns det källhänvisningarna. Hovra över eller klicka på dem för att se det stycke som hänvisas till i respektive källa.
Chatten kan även användas för guidad inlärning. Du väljer det under inställningarna för chatten. I bilden nedan kan du se vart du ändrar inställningarna.
Skapa material via studion I den vänstra fältet ”källor” väljer du vilka källor du vill utgå ifrån. Gå sedan till fältet ”Studio” längst till höger och välj vad du vill skapa för material. De verktyg som är markerade med en penna är verktyg där du kan ställa in hur materialet ska genereras. Du kan exempelvis välja språk, utseende, längd och fokusområde.
I studion kan du under rapporter få förslag på rapporter och material som passar temat för dina källor. Testa gärna studieguiden där du kan få bra ordlistor, frågor med facit och en kortare sammanfattning av källmaterialet. Du kan själv välja vad som ska ingå och tex hur många frågor som ska genereras.
Byt gärna namn på det genererade materialet om du genererar flera liknande material.
Filmer, poddavsnitt presentationer, tankekartor och informationsgrafik som du har skapat kan sparas som filer på din dator. Tyvärr kan presentationen bara sparas som bilder i en pdf- fil och inte direkt som google presentation eller powerpoint presentation. Om du vill redigera i rapporter som exempelvis studiematerial och använda det i ett vanligt filformat måste du först kopiera texten och klistra in den i ett dokument. Quiz och frågekort kan man däremot inte ladda ner eller kopiera i nuläget utan de kan bara användas inne i NotebookLM.
Dela anteckningsboken eller material från den Du kan dela material du har skapat i studion och även hela din anteckningsbok med andra som har ett Google-konto och som har åtkomst till NotebookLM (Alla skolors elever har inte det).
När du delar något från anteckningsboken får personerna åtkomst till hela den anteckningsboken med alla källor, det du skapat i studion samt de anteckningar som du har sparat. De kan ställa frågor via chatten och ta del av allt material men de kan inte ändra något eller skapa nytt material.
Du kan bjuda in personer via e-post eller kopiera en länk som du kan dela. För att dela ett specifikt material som en video eller ett quiz räcker det inte att bara dela länken till det specifika materialet. Du måste även ställa in behörigheten för hela din anteckningsbok. Tryck på ”dela knappen” längst upp till höger och ändra från ”begränsad behörighet” till ”alla med en länk”. Alla som använder länken får då automatiskt läsbehörighet.
Du kan även bjuda in andra för att samarbeta i anteckningsboken. Tryck på delnings-ikonen uppe till höger (se bild ovan) och skriv in personens gmail-adress. Markera sedan att hen ska ha skrivrättigheter och inte bara läsrättigheter.
Många lyfter risker med AI och menar att det används för fusk och att elevers lärande bli lidande. AI är här för att stanna så vi behöver träna elever i att använda AI på olika sätt som främjar deras lärande.
I videon nedan visar jag hur man via en enkelt formulerad prompt kan använda generativ AI som studiecoach. Den lär dig något utifrån en metod som går ut på att den ställer frågor till dig, en fråga i taget. Nästa steg i kommunikationen anpassas sedan efter ditt svar och dina eventuella följdfrågor. Det är ett bra sätt för elever att utveckla kunskaper samtidigt som de tränas i att kommunicera och ta hjälp av AI. Det finns särskilda betalversioner som Khan Academy som kan göra detta automatiskt men med promptar fungerar även metoden i alla vanliga chattbottar som ChatGPT, Copilot eller Gemini.
I Inlägget nedan kan du läsa en fördjupning med tips och diskussion kring eventuella risker.
Att läsa ett faktasvar genererar lärande men inte alls lika effektivt som när man måste vara aktiv och svara på frågor, får feedback när man tänker fel, kan ställa följdfrågor, ges möjlighet att få något förklarat mer från grunden eller mer fördjupning kring något man blir intresserad av. Då blir lärandet, roligt, individanpassat och mer effektivt! På det sätter blir AI en studiecoach.
Så här kan en inledande prompt se ut när man vill att chattbotten utgår från frågebaserat lärande:
När man använder denna teknik är det viktigt att tänka på att:
Be chattbotten om lärande på rätt nivå så förklaringar och frågor utgår från den nivå man studerar på.
Be om att få en fråga i taget.
Låt inte denna metod bli en ersättning för, utan ett komplement till det lärmaterial som används i kursen.
Man kan inte lita blind på den fakta man får. Ett tips här är att be chattbotten utgå från de lektionsanteckningar eller andra filmer, bilder eller texter som används i undervisningen.
Tips för att främja lärandet
Här följer några tips på hur du kan använda denna teknik för att ytterligare främja och öka lärandet.
Ställ frågor och be chattbotten om hjälp
Ställ frågor om saker du inte förstår eller det du vill veta mer om, AI:n brukar även påminna dig om det.
När AI skulle hjälpa mig att lära mig om fotosyntesen (konversationen som jag visar utdrag ifrån i filmen ovan) ställde jag en följdfråga som många av mina elever ofta brukar fråga mig som lärare.
I bilden ser ni också att jag bad om hjälp med att förklara ett ord.
Bilder är bra stöd för lärande så be gärna om illustrationer då du tror det kan hjälpa dig att förstå. Men glöm inte att du även kan använde de vanliga sökfunktionerna för att hitta bra källsäkra bilder.
En stor fördel med AI är att man aldrig behöver skämmas över ”dumma frågor” eller att känna press att visa sig duktig. Om en fråga är svår att förstå kan man både be om en omformulering eller hjälp på traven. Ofta gör chattbotten detta redan utan att du ber om det. Nedan ser du exempel på första frågan jag fick då jag i min första prompt bett om hjälp med att lära mig om orsaker till första världskriget, samt andra frågan jag fick då jag bett om hjälp att lära mig om fotosyntesen.
.
Sammanfatta och repetera
När du ha gått igenom några frågor kan man be om en sammanfattning samt hjälp att repetera. Man kan även be om en lista med de begrepp som tagits upp eller frågor specifikt på det man var osäker på. Här nedan visas ett exempel på en sammanfattning och repetitionsfrågor.
Be om fler versioner
Glöm inte att man kan be om att inte bara få en utan flera exempel på både frågor, sammanfattning och listor. Då kommer man få olika layout på innehållet och det kommer att formuleras på olika sätt i varje ny version.
Skriva eller samtala?
Du kan tala in dina svar istället för att skriva dem om du föredrar det. Även chattbotten kan kommunicera muntligt med dig om du föredrar det. Du kan använda möjligheten att träna (och få feedback på) både stavning och uttal av begrepp om du kombinerar text och tal.
Använd samma chatt igen
Lärande bygger på repetition. Gå tillbaka till samma chatt flera gånger för att repetera och fördjupa förståelsen.
Du kan även använda samma chatt igen för att få hjälp med ett nytt ämne. AI:n har under er konversation lärt sig hur du vill att frågorna ska presenteras och hur du vill ha stöd. När du vill lära dig något nytt kan du i prompten skriva att du vill ha hjälp på samma sätt som ovan, fast nu vill du lära dig om…
I vissa versioner av chattbottar idag kan man välja att AI:n ska koma ihåg tidigare konversationer och om man använder den funktionen kan AI:n lätt lära sig hur du vill att det ska agera som studiecoach.
Om du använder Gemini kan du göra en gems som agerar som studiecoach som ställer frågor till dig.
Använd inte bara AI
Öva på traditionella välbeprövade sätt också som att be en verklig person förhöra dig. Försök hitta svaret tillsammans med en vän eller förälder. Mänsklig interaktion är viktig ut många olika aspekter och det kan även bidra mycket positivt till motivation och lärandet.
Läs texter för att träna upp ditt ordförråd och läsförståelse. Skriv analoga anteckningar och inte bara på datorn. Att skriva och rita för hand hjälper hjärnan ytterligare att minnas.
Ta inte bara den enkla vägen att fråga AI. Låt det få ta tid att hitta svaret, läs, sök information och resonera dig fram. Saker som du verkligen ansträngt dig för att förstå kommer du ha lättare att minnas efteråt.
Testa och kombinera olika AI verktyg och metoder
Denna metod kan vara mycket effektivt men ingen metod bör användas ensidigt.
Olika chattbottar tävlar om att kunna göra olika saker bäst så testa dig fram för att hitta den du tycker passar bäst som studiecoach. Snart ser vi nog fler och fler av AI agenter som kommer att agera just studiecoacher till elever.
Exempel på funktioner som du kan använda är tjänster som skapar videos som illusterar något eller en genomgång där en AI föreläser för dig, en ineraktiv kurs i en webbapp, eller en poddcast där en eller flera AI talar utifrån det innehåll du anger.
Risker
Man blir för passiv Metoden fungerar bäst när man interagerar och tar hjälp av chattbotten. Om man inte ber om förtydliganden eller ställer följdfrågor ökar risken att man lär sig fel eller inte utvecklar sin förståelse.
Felaktigt innehåll AI kan ibland ge felaktig information och informationen kan ligga på för enkel eller för svår nivå i förhållande till elevens utbildning.
Det är också viktigt att vara uppmärksam på att chattbotten kanske lägger fokus på andra saker är det som läraren tänkt att man ska kunna i just den kursen. Detta kan vara särskilt problematiskt kopplat till vissa ämnesområden. Använd alltså inte denna metod istället för att ta del av undervisning och lärmaterial i kursen utan bara som komplement då det passar.
Förmågor som inte tränas och utvecklas Om elever förlitar sig för mycket på AI riskerar de att inte utveckla förmågor som exempelvis kritiska tänkande och läsförståelse.
Misstolkningar AI:n kan missa om eleven förstår eller bara gissar. Detta gör att eleven själv måste ta ansvar för att ställa följdfrågor och lära sig.
Etik och integritet AI verktyg samlar ofta in data för att förbättra sin funktion. Det är värt att ta hänsyn till om detta inskränker på exempelvis integritet och datasäkerhet.
Hoppas min text har inspirerat dig att testa AI som studiecoach med utgångspunkt i frågor. Och att du som redan testat har fått bekräftelse och kanske lite nya tankar om hur det kan eller inte bör användas.
Användningen av AI-tjänster öka alltmer inom skolan. Samtidigt som vi lärare lär oss att använda AI ska vi även stötta eleverna så att de också utvecklar sin digitala kompetens kopplad till AI. I detta inlägg ger jag exempel från en…
Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just…
Man kan använda tvärgrupper på många olika sätt både som en snabb klassrumsaktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. I följande text berättar jag om hur metoden kan användas på olika sätt.
Användningen av olika AI-tjänster ökar alltmer inom skolans värld, precis som i resten av samhället. När ny teknik kommer in i skolan behöver vi lärare använda vår pedagogiska digitala kompetens för att bedöma om, när och hur den nya tekniken kan användas för att stötta elevernas lärande.
Samtidigt som vi lärare lär oss att använda AI ska vi även stötta eleverna så att de också utvecklar sin digitala kompetens kopplad till AI. I detta inlägg vill jag ge inspiration om hur man kan arbeta med detta under en helt vanlig lektion på ett sätt som bidrar till lärandet i det man arbetar med i kursen.
På lektionen skulle vi avsluta arbetet med njuren. Mina lärandemål med lektionen var utöver mål kopplat till förståelsen av njurens funktion även att eleverna skulle:
Öka sin kunskap om hur AI kan bli ett stöd i deras lärande.
Få kunskap om hur man använder promptar och hur de formar de svar man får.
Bli uppmärksam på att AI kan hallucinera och skriva svar som är för enkla eller för komplexa. Även att visa att man själv behöver kunskap om ämnet för att kunna hitta fel i AI genererad text.
Få övning i att kritiskt värdera och granska en AI genererad faktatext.
Delge varandra tips exempelvis om hur AI kan hjälpa dem att förstå mer och repetera hemma.
På lektionen arbetade eleverna först med att repetera begrepp kopplade till njuren genom att (för hand) fylla i begrepp på rätt ställe på en bild. De jobbade sedan i grupper utifrån en ny bild för att träna sig i att beskriva processen där blod renas från salter vilket vi arbetat med under föregående lektion. När de kände sig säkra på processen ville jag att de skulle få repetera igen och även belysa för dem vad som var extra viktigt i ett mer utförligt svar och vad måste ha med. För att ha något att utgå ifrån som de själva aktivt kunde reflektera över fotograferade jag bilden de arbetat utifrån och skickade den i en chatt till en generativ AI.
Diskutera formulering av promptar
En prompt är en text eller instruktion som skickas till en AI-modell (som ChatGPT eller Copilot) för att få ett svar.
Jag tänkte inte igenom min prompt för att få ut ett svar kopplat till de tre steg som eleverna arbetat med (siffrorna på bilden) och jag bad den inte att använda begreppen på bilden eller andra ord som eleverna skulle kunna (från första bilden de arbetat med) men jag fick ändå ett svar som motsvarade mycket av mina önskningar.
Vi pratade kort om hur val av prompt påverkar det svar man får och att man alltid kan förtydliga prompten i efterhand. Vi diskutera också exempel på alternativa promptar som skulle kunna vara tydligare än den jag använt. Här precis som under resten av lektionen tog jag hjälp av de elever som hade stor kunskap och erfarenhet av att använda AI.
Analysera den AI genererade textens innehåll
Eleverna som satt kvar i små arbetsgrupper fick kritiskt analysera innehållet i AI:n svar jämfört med den beskrivning de själva hade lärt sig och vad som stod i läroboken. De fick också fundera över val av formuleringar och rubriker. Vi analyserade en del av texten i taget och utgick ifrån följande frågorna:
Finns det något fel eller hallucinationer någonstans?
Ska något förtydligas eller läggas till?
Finns det formuleringar som du inte förstår?
Finns det text som är för avancerad?
Vad skulle du kunna fråga mer om för att förstå bättre?
Nedan har jag markerat några av de saker vi diskuterade. Eleverna var väldigt engagerade i att ”rätta” det texten saknade och förstå de ord i rubrikerna som de inte kände igen.
Visa hur man kan ställa följdfrågor och få hjälp med att förstå texten som genererats
Jag har märkt att många elever använder AI på samma sätt som när de gör en Google-sökning. När vi tidigare under lektionen diskuterade promptar var vi inne på hur de kunde styra innehåll och utformning av svaret genom att prompta på olika sätt. Jag ville också visa exempel på hur de kan använda AI för att förklara den text som genereras, få svar på följdfrågor eller svar på om ens egna slutsatser om innehållet stämmer, till exempel genom att man sammanfattar muntligt och frågar om man förstått det hela rätt eller missat något.
Jag avslutade arbetet med den AI genererade texten med att sammanfatta hur mycket de nu kunde om njurens rening av blodet och frågade dem om de hade kunnat och förstått lika mycket om de direkt i början av lektionen hade bett AI om att sätta ut begreppen på rätt ställen på bilden de fått och sedan skriva hur processen gick till i uppgift 2. (Jag har förstått att många elever använder AI på det sättet hemma) Jag frågade också hur de hade gått för dem om de använt AI svaren för att plugga till provet om de inte upptäckt alla fel vi hittade och om de inte ställt några följdfrågor för att få hjälp med att förstå. Det blev en väldigt bra diskussion om hur man lär sig saker och att ”genvägar” ofta blir till senvägar.
Digital sammanfattning av analoga anteckningar
Vi hann med en sista övning där vi repeterade njuren tillsammans med blodcirkulation och matspjälkning. Jag skrev en fråga på tavlan. Vi brainstormade tillsammans för att sammanställa vilka begrepp som måste finnas med i deras svar.
Det var svårt för eleverna att skriva av och kontrollera att de fått med alla begreppen då de stod huller om buller på tavlan. Här kunde AI vara till hjälp igen. Jag fotograferade tavlan och bad AI skapa en lista av begreppen. Listan kunde jag sedan dela digitalt och även visa via projektorn för de som vill skriva av orden för hand.
Det var ett enkelt sätt att göra den analoga texten digital. Eleverna tyckte att detta var väldigt användbart och kommenterade att de också kunde använda AI på samma sätt för att digitalisera sina egna analoga anteckningar i situationer då de har behov av det. I just denna situation fick AI:n alla begrepp rätt men jag uppmärksammade eleverna på att man alltid måste läsa igenom och kontrollera resultatet.
Tipsa varandra om hur de kan prompta för att repetera det vi lärt oss under lektionen
När jag informerade eleverna om läxan tills nästa lektion bad jag eleverna tipsa varandra om hur de kan använda AI när de gör läxan. De gav exempel på hur de kunde be om hjälp med att bli förhörda på orden i bilden eller utifrån deras egna anteckningar från lektionen (så de vet att AI:n utgår ifrån relevant information). De kunde be den att göra ett prov eller övningsuppgifter som de kunde öva på. De beskrev också hur de kunde använda AI så som vi gjort under lektionen som stöd i att förklara begrepp och processer som de glömt.
Alla konstaterade att det var mer effektivt att få hjälp på det sättet istället för att bara be AI att svara på en faktafråga och sedan kopiera svaret, vilket många gjort tidigare.
Jag hoppas min text kan inspirera dig att fortsätta utforska hur AI kan vara ett stöd till oss och eleverna. Men tänk på att det alltid är elevernas lärande som ska vara i fokus och att ny teknik bara ska användas när du bedömer att den ger ett mervärde. Och glöm inte bort att involvera eleverna i arbetet. De kan bidra med sin kunskap och erfarenheter och hjälpa dig att utvärdera.
Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just…
Man kan använda tvärgrupper på många olika sätt både som en snabb klassrumsaktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. I följande text berättar jag om hur metoden kan användas på olika sätt.
Lärare lägger ofta mycket tid på att hitta eller själva skapa undervisningsfilmer till sina elever. Men hur mycket tid lägger vi på att lära eleverna hur de ska lära sig från filmen? Undervisningsfilmers syfte är att öka elevers lärande men räcker det att eleverna bara titta på filmen för att de ska förstå innehållet?
Läsförståelsen ökar om man har bra lässtrategier så även filmförståelsen borde öka om man har bra ”se film – strategier”. När man läser vanlig text bestämmer man själv läshastighet och man kan enkelt läsa om ord och stycken vid behov. Man kan pausa vid ord man vill små upp, stryka under och göra anteckningar.
Samma strategier kan användas när eleverna ser på film men de behöver få lära sig hur dessa strategier ska tillämpas på undervisningsfilmer. Strategier som att vet hur man:
gör skärmklipp
reglerar filmens hastighet
aktiverar/genererar undertext
visar filmen och ett fönster för anteckningar samtidigt på skärmen
Detta är exempel på strategier som lärare behöver lära och träna eleverna i att använda. Strategierna blir sedan en del av elevernas verktygslåda med strategier som de kan använda när de har behov av dem precis så som man har en verktygslåda för lässtrategier.
Vill du veta mer? Följ min sida för att få ett meddelande om kommande inlägg som kommer att samla exempel på ”se film – strategier”. Jag kommer även skriva om hur lärare kan stötta elevernas förståelse genom för- och efterarbete till undervisningsfilmer och erbjuda stödstrukturer som hjälper eleverna att träna ”se film – strategier” .
Med ett skärminspelningsverktyg kan du spela in en genomgång, feedback eller en instruktion till dina elever. Du skapar en film av det som händer på din skärm och du kan spela in din röst och till och med få en liten ruta i ena hörnet där man även kan se dig via webbkameran om du vill det.
Det finns många olika verktyg för skärminspelning och jag använder själv mest Screenpal (tidigare hette det Screencast-O-matic). Här under hittar du instruktioner steg för steg som steg för steg lär dig hur du själv kan göra en skärminspelning med ScreenPal och även hur du redigerar, spara och delar filmen.
Här nedan hittar du en checklista där jag har sammanställt några grundläggande saker man kan tänka på om man vill skapa en visuellt tydlig PowerPoint presentation. Vill du ha fler pedagogiska tips på utformningen av PowerPoint presentationer kan du även läsa inlägget: Utforma din PowerPoint/Google presentation olika beroende på användningsområde
Du hittar även länkar till filmer under filen där jag visar några av funktionerna från checklistan
En presentation som ska visas på en lektion, som lärarresurs efter lektionen eller för att bli en filmad presentation kan behöva utformas på olika sätt för att fungera optimalt för just det användningsområdet.
Jag har sammanställt tips på sådant man kan tänka på när man gör en skärminspelning så att man snabbare kommer igång och slipper göra misstag som lätt kan undvikas.
Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat. Som lärare blir man ibland frustrerad och tänker att ”det har vi ju…
Ser dina presentationer likadana ut oberoende av om du ska visa dem live under en lektion, använda dem som lärresurs till eleverna eller då du ska spela in presentationen för att göra en film?
Presentationer kan behöva utformas på olika sätt för att fungera optimalt för ett specifikt användningsområde. I denna text kommer jag att gå igenom några tips på vad som är viktigt att vara uppmärksam på och ta hänsyn till vid olika användningsområden. Mitt mål är att inspirera dig och att hjälpa dig att få syn på och reflektera över hur du gör idag och hur du vill göra när du skapa framtida presentationer.
Om du även är intresserad av generella tips på hur man gör en PowerPoint tydlig kan du ladda ner min Checklista för tydlig PowerPoint.
Under en lektion fungerar presentationen som ett stöd för dig och eleverna. Det är det som sker på lektionen som är det viktiga och du vill att eleverna ska kunna fokusera på det du visar och berättar, sitt lärande och de samtal som förs. Du kan hjälp eleverna att hålla fokus med hjälp av nyckelord, instruktioner, bildstöd och variation som du kan läsa mer om här under.
Nyckelord och bilder Om presentationen ska användas under lektionen t.ex. som inledning till en kurs eller arbetsområde kan du använda mindre mängd text i presentationen och exempelvis prata utifrån nyckelord och bilder. Vid behov används tavlan eller anteckningsfunktionen i presentationen för att komplettera. Jag har spelat in två filmer om just textmängden i presentationer:
Dela instruktioner och bildstöd Presentationen kan utöver information som hör till en genomgång också användas för att delge planering för hela lektionen, instruktioner eller frågor som eleverna ska diskutera eller besvara. En fördel med att använda presentationen till detta är att man kan integrera bildstöd som jag gjort på bilderna här under.
Variation Du kan lätt varva användningen av presentationen men andra lärverktyg och arbetsformer som tavlan, läroboken, andra digitala verktyg, diskussioner, enskilt arbete och övningar av olika slag. Läs gärna mer om hur du engagerar eleverna under en genomgång här: Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?
När presentationen ska användas för olika användningsområden kan man göra två olika versioner av presentationen eller utforma en presentation som passar i båda situationerna. Det kan vara viktigt att tänka på att information ska var lätt att hitta, hur man ska hantera utmaningen med att ge både kort och utförlig information och hur man ska tänka kring textmängden.
Lätt att hitta information Om presentationen ska kunna användas efter lektionen exempelvis av elever som missat lektionen eller då de vill repetera och slå upp saker underlättar det om en längre presentation är uppdelad i tydliga avsnitt. Man bör då också försöka minska antalet sidor i presentationen men inte på bekostnad av att det blir för mycket text synlig på varje bild när du visar presentationen i klassrummet. Om det är viktigt att all information finns lättillgängligt i efterhand bör man vara försiktig med att använda animeringseffekter som gör att bilder eller text inte syns om du inte startar presentationsläget.
Problemet med behov av både kort och utförlig information i presentationen. Informationen blir mer begriplig i efterhand om det finns mer text och inte bara nyckelord. Den ökade textmängden som är bra för elever som tittar på presentationen i efterhand medför dock ett problem om samma presentationen ska visas i klassrummet.
Det finns olika sätt att lösa detta på, här följer några exempel:
Gör två versioner av presentationen. En som visas live och en annan som delas med elever efteråt.
Dölj text i presentationsläget med hjälp av animeringar.
Använd anteckningsfältet till varje bild för att skriva längre text som komplement till nyckelorden.
Använd anteckningsfunktionen i presentatörsläget för att göra markeringar och noteringar i presentationen som du sedan sparar i filen som du sedan kan dela med eleverna.
Spela in berättarröst till delar av eller hela presentationen som eleverna kan lyssna på.
Se 3 bilder på de olika exemplen i bildspelet nedan
Behov av större textmängd Eleverna kan inte lyssna och läsa uppmärksamt samtidigt så man bör undvika hela meningar om det är möjligt. När det finns ett behov av att använda längre meningar även när presentationen visas under en lektion är ett bra tips att läsa innantill så fort texten visas. Då kan eleven både läsa och lyssna samtidigt utan att tappa fokus. Animeringar som visar meningen ett ord i taget kan också vara ett alternativ.
För att tillgodose både behovet hos eleven som tittar på presentationen live och som då får stöd av att det är mindre text och den elev som tittar på presentationen i efterhand och som då får stöd av mer text kan du lägga in text i form av ett mellanting mellan nyckelord och hela meningar som du ser på mittersta bilden här under.
Detta mellanting mellan nyckelord och längre text kan fungera både när presentationen visas live och när den ska användas som lärresurs. Men det är fortfarande för mycket text för att vara optimalt att visa bilden som den är under en lektion. För att hjälpa eleverna att ha fokus på just det ni pratar om kan du använda animeringar. Ingångsanimeringar gör att du kan visa en rad i taget. Animeringar ”försvinna” eller ”transparens” gör att du kan dölja text ni redan sett så att ni kan ha fokus på just den aktuella textraden som du ser i bilderna här under.
När man ska spela in en videogenomgång kan man använda samma presentation som man skulle ha visat live i klassrummet. Men det finns några saker man kan vara uppmärksam på när man förbereder presentationen innan inspelningen som kan underlätta och ge ett proffsigt resultat. Här kan du läsa om flera saker som kan vara bra att ha hänsyn till.
Utrymme för webbkameraoch textning Om du ska synas i bild när du gör en skärminspelning kan det vara bra att i förhand designa varje bild så att det finns tomt utrymme där bilder från din webbkamera ska synas. Du kan infoga en kvadrat på varje bild på det ställa där din kamera kommer att synas som en påminnelse.
Många är i behov att textning och textremsan upptar ett ganska stort utrymme nederst i filmen så undvik att ha text eller bilder där.
Inledning och avslutning Det underlättar för eleverna om du inleder filmen med information om vad du kommer att prata om och även gärna syftet med varför de ska se den. Ska de anteckna eller bara se filmen som en introduktion? I slutet av filmen kan du också göra en sammanfattning av det du belyst i filmen.
Interagera med tittarna När man håller en presentation live kan man lätt interagera med publiken på ett spontant sätt. Interaktionen är viktig att tänka på även när man gör en film. Du behöver berätta vad det är viktigt att de anteckna, kanske uppmana dem att pausa filmen för att rita/skriva av något eller slå upp en sida i en bok.
Ställ gärna frågor som ”kommer du ihåg vad det heter” ”eller vad tror du händer då” och ger dem tid att tänka innan du går vidare. Detta gör eleverna till aktiva lyssnare som ges möjlighet att repetera och använda sin kunskap och reflektera över det du pratar om. Fundera på om du ska använda formuleringen du eller ni när du tilltalar dem. Ibland kan det vara bra att skriva frågan eller uppmaningen i presentationen så att eleverna kan ta del av den både i tal och text.
Ingen tidsbunden info Tänk på att inte ha med information som förändras mellan terminerna tex info om datum om du lätt vill kunna återanvända filmen många gånger. Om du vill kan du använda ett redigeringsprogram för att lägga in information om exempelvis datum i en textruta som visas i filmen just när du pratar om datum för kursstart eller sista inlämningsdatum för en uppgift. När informationen ändras går du sedan in i filen i redigeringsprogrammet och redigera just den textrutan på filmen i och spara om filmen med rätt information. Talmanus När man spelar in en film underlättar det om man har ett talmanus i någon form. För att text och bilder i din presentation ska integreras på ett naturligt sätt underlättar det att göra ett talmanus först och sedan bygga presentationen. Om du planerar att texta filmen, använda samma presentationen även live eller dela den som lärarresurs till elever kan det vara värt att skriva ner ett detaljerat talmanus i anteckningsfältet som tillhör presentationen.
Talspråk och skriftspråk skiljer sig åt och det kan vara värdefullt att uppmärksamma formuleringen i text i bilderna så att formuleringen i text inte blir för olik det man sedan säger i filmen. Det kan också vara bra att gå igenom det man ska säga noga för att uppmärksamma om det finns något ord som man kan behöva förtydliga genom att visa en bild eller texta ordet i presentationen. Under en lektion kan man ibland anteckna på tavlan medans man håller en presentation för att visualisera något i form av en bild eller bokstavera ett ord. När presentationen ska visas som en film ska man försöka att integrera dessa stödanteckningar i bilderna redan i förväg. Alternativa lösningar är att använda antecknings funktionen i presentations verktyget för att rita och markera i presentationen medans man spelar in filmen. Det går också bra att komplettera filmen med textrutor i efterhand innan man publicerar filmen med hjälp av ett film redigerings verktyg. Många skärminspelningsverktyg har detta inbyggt så man enkelt kan göra justeringar när inspelningen är klar.
Layout Om du ska ladda upp filmen på ett sätt så att det kommer att visas en förhandbild kopplat till länken till filmen kan det vara bra att redan i skapandet av presentationen tänka på hur förhandsbilden för filmen och den allmänna layouten ska se ut. Ska filmen ligga i en spellista där den ska grupperas eller matchas med andra filmer kan det vara bra att välja likartad layout.
Talspråk och skriftspråk skiljer sig åt och det kan vara värdefullt att uppmärksamma formuleringen i text i bilderna så att formuleringen i text inte blir för olik det man sedan säger i filmen. Det kan också vara bra att gå igenom det man ska säga noga för att uppmärksamma om det finns något ord som man kan behöva förtydliga genom att visa en bild eller texta ordet i presentationen. Under en lektion kan man ibland anteckna på tavlan medans man håller en presentation för att visualisera något i form av en bild eller bokstavera ett ord. När presentationen ska visas som en film ska man försöka att integrera dessa stödanteckningar i bilderna redan i förväg. Alternativa lösningar är att använda antecknings funktionen i presentations verktyget för att rita och markera i presentationen medans man spelar in filmen. Det går också bra att komplettera filmen med textrutor i efterhand innan man publicerar filmen med hjälp av ett film redigerings verktyg. Många skärminspelningsverktyg har detta inbyggt så man enkelt kan göra justeringar när inspelningen är klar.
Layout Om du ska ladda upp filmen på ett sätt så att det kommer att visas en förhandbild kopplat till länken till filmen kan det vara bra att redan i skapandet av presentationen tänka på hur förhandsbilden för filmen och den allmänna layouten ska se ut. Ska filmen ligga i en spellista där den ska grupperas eller matchas med andra filmer kan det vara bra att välja likartad layout.
Vill du lära dig mer om hur du kan göra tydliga presentationer? Inom kort kommer det fler inlägg och filmade instruktioner som hjälper dig att göra en tydlig presentation. Prenumerera på sidan för att inte missa nya inlägg.
Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat. Som lärare blir man ibland frustrerad och tänker att ”det har vi ju gått…
Jag har sammanställt tips på sådant man kan tänka på när man gör en skärminspelning så att man snabbare kommer igång och slipper göra misstag som lätt kan undvikas.
[…] Här nedan hittar du en checklista där jag har sammanställt vad man kan tänka på rent när man skapar en tydlig PowerPoint presentation.Vill du veta mer om hur du ska utforma din PowerPoint kan du även läsa inlägget: Utforma din PowerPoint/Google presentation olika beroende på användningsområde […]
Även om det kräver lite jobb för att skapa möjlighet för eleverna att interagera med varandra under fjärrlektioner är det verkligen värt mödan då eleverna behöver den sociala kontakten och ofta lär sig mycket då de arbeta tillsammans.
I detta inlägg kommer jag kommer jag att fokusera på allmänna pedagogiska tips som är användbara i alla verktyg när man vill arbeta med flera parallella mötesrum eller på annat sätt låta eleverna arbeta tillsammans i mindre grupper. Jag kommer alltså inte att beskriva vad man ska tänka på rent tekniskt eller hur man skapar det som kallas ”breakout rooms” i olika verktyg men du hittar några tips på länkar om det underst i inlägget. Jag kommer att skriva om förberedelser, instruktioner, rollfördelning, olika sätt att arbeta i grupper och hur du som lärare kan stötta och följa enskilda elever och gruppernas arbete. Fortsätt läsa ”Ställa om grupparbeten till fjärrundervisning”→
Jag har sammanställt tips på sådant man kan tänka på när man gör en skärminspelning så att man snabbare kommer igång och slipper göra misstag som lätt kan undvikas. Fokus ligger på hur man gör en redan bra instruktion/genomgång till en bra film.
Förberedelser
Testa ljudet på den mikrofon du använder. Dålig ljudkvalité kan ta fokus från det du säger. Filma gärna en liten provomgång för att se att det blir som du har tänkt.
Stäng av program som brukar visa annonseringar på din skärm exempelvis ditt mail-program och sociala medier.
Gör ett manus med stödord/stödbilder t.ex. under anteckningar i PowerPointen/google presentationen. Om du har två skärmar (eller dator+projektor) kan du filma den skärm som visar presentationen och du kan ha föredragshållarvyn på den andra skärmen.
Uppmärksamma om du tar upp ord eller begrepp som du behöver visualisera i filmen. Det är lättare att lägga in det innan du gör filmen istället för att lägga dit det efteråt.
Fundera över om eleverna ska anteckna eller följa andra instruktioner när de se filmen och anpassa hastigheten efter det. Lägg gärna in små pauser.
Du kan skriva/rita live istället för att ha allt färdigt men om eleverna inte själva ska skriva/rita av samma sak så kan det vara bra att redigera filmen i efterhand så att dessa delar av filmen spelas upp i lite snabbare hastighet.
Om du som presentatör också ska synas i bild är det bra att vinkla kameran så att du har en neutral bakgrund. Fundera på om du vill att man ska kunna se när du ”pratar med händerna” eller om bara ditt ansikte ska synas. Ha gärna kameran i ögon höjd och se till att du har bra ljus på ditt ansikte så du syns ordentligt.
Titta in i kameran så ofta du kan och inte bara ner på skärmen eller dina anteckningar.
Om du är nervös eller har svårt att få till en ”naturlig” röst i början så är ett tips att inte börja prata först när du trycker på rekord utan prata högt för dig själv även innan så du få rätt tonläge och en naturlig röst.
Kontrollera att allt innehåll kommer att synas. Om du ska synas i bild måste du kontrollera att ingen text eller bild kommer att skymmas av bilden på dig. Om du använder en gratisversion av ett skärminspelningsverktyg så lägger de ofta in sin logga i nederkant av bilden under hela filmen, kontrollera att du inte har text eller bilder som skyms av den.
Vissa skärminspelningverktyg framhäver muspekaren extra om ditt inspelningsverktyg inte gör det kan det vara bra att ändra storlek på muspekaren i inställningarna på datorn så att den syns bra även om man tittar på filmen tex i mobilen.
Planera för undertext och lämna nedre delen av presentationen tom.
Undvik att upprepa uttryck som hmm och ääh. Va hellre tyst om du kan. =)
Tänk på att allt ska synas även om man visar filmen i en mobil. Skriv STORT!
Förmedla gärna vad filmen kommer att handla om i början av filmen.
Visa korta stödord istället för meningar då det är möjligt.
Om du har hela meningar, tänk på att man inte kan läsa och lyssna samtidigt. Börja gärna läsa texten innantill direkt när du visar den och markera i texten med markören vart i texten du är.
Om du vill att eleverna ska anteckna en viss sak så säg det i filmen och tipsa dem om att pausa. Gör en liten paus genom att själv vara tyst några sekunder innan du fortsätter så att eleverna inte pausar dig mitt i din nästa mening.
Använd mus markören för att tydliggöra, men bara då.
Lägg gärna in understrykningar, pilar eller andra markeringar som understryker det du säger på samma sätt som du hade gjort under en lektion då du pekar på och betonar olika saker. (Det kan göras i efterhand med filmredigeringsprogram).
Visa lite information åt gången så fokus är på det du pratar om och inte det som ska komma sen. Om du filmer en presentation i PowerPoint eller presenter kan du använda animeringar för att ta fram lite information i taget. Tänk bara på vilken typ av animeringar du väljer. Låt inte animeringarna ta uppmärksamheten ifrån dig om det inte är meningen att de ska det. (Film som visar användbara animeringar)
Lägg till bilder som tydliggör.
Om du i efterhand ska redigera filmen och lägga in text eller frågor kan du med fördel planera för att göra lite pauser där du lätt kan lägga till det.
Avsluta gärna med att sammanfatta det du har gått igenom.
Vilket verktyg?
Det finns många olika verktyg. Jag brukar använda Screencast-O-Matic eller OBS men man kan även använda exempelvis Screencastify, Explaineverything, Stream eller PowerPoint.
I detta inlägg får du lära dig om vad flipped classroom är. Jag beskriver hur det går till och redovisa vad forskningen säger om dess effekter på elevers lärande.
När eleverna ser en film vill jag att eleverna är aktiva och bearbetar och tar in det dem ser. Med Edpuzzle kan eleverna svara på frågor direkt i filmen och de kan få direkt respons från förinställd feedback. Läraren kan ta del av samtliga elevers svar både live och i efterhand.
I detta inlägg kommer jag kommer jag att fokusera på allmänna pedagogiska tips som är användbara i alla verktyg när man vill arbeta med flera parallella mötesrum eller på annat sätt låta eleverna arbeta tillsammans i mindre grupper. Jag kommer alltså inte att beskriva vad man ska tänka på rent tekniskt eller hur man skapar det som kallas ”breakout rooms” i olika verktyg men du hittar några tips på länkar om det underst i inlägget.
Lämna en kommentar