Lättillgängligt, lättanvänt, roligt och så snyggt resultat.
I både Word och PowerPoint (skrivbordsapparna) finns det möjlighet att infoga 3D modeller ur 49 olika kategorier som biologi, matematik eller rymden. 3D modeller kan bidra med effektfulla, roliga eller proffsiga detaljer till ditt dokument eller din presentation. När man inte kan visa en riktig modell av exempelvis en cell, hjärnan eller örats inre delar så är 3D modeller ett perfekt komplement. Använd den när du ska illustrera eller låt eleverna arbeta med dem på sina egna datorer.
Animeringseffekter i PowerPoint
I PowerPoint kan du lägga till animeringar som gör att 3D modellen kan, rotera, gunga fram och tillbaka eller hoppa och vända under valfri tid. I filmen nedan visar jag hur man infogar en modell och lägger till animeringar.
Få den perfekta vyn på din bild.
Jag är petig när jag väljer bilder och möjligheten att kunna rotera 3D modellerna fritt gör att jag kan ändra vyn så att bilden blir precis så som jag vill ha den. Alla modeller har även genomskinlig bakgrund så du kan placera dem över andra objekt. Man kan söka bland 3D modellerna och infoga dem i just den vy man vill och sedan bara låta dem vara som vanliga bilder. Här nedanför kan ni se hur jag har roterat modellen av snigeln och katten i två olika vinklar.
Hur infogar man 3D modellerna?
Öppna skrivbordsappen av PowerPoint eller Word. Välj infoga uppe i verktygsfältet och dubbelklicka på 3D-modeller för att söka bland online-källorna.
Välj en kategori i rutan som kommer upp eller sök efter en bild via sökrutan (fungerar bara på engelska). Markera den/de bilder du vill ha och tryck på infoga.
Du kan justera storlek och placering av bilden precis som vanligt. För att rotera bilden ska du vänsterklicka i centrum av bilden. Håll inne vänster knappen och dra åt det håll du vill rotera bilden. Du kan även välja mellan olika färdiga vyer under format uppe i verktygsfältet istället för att själv rotera modellen till en viss vy. (se bild nedan)
För er som gillar animeringar och 3D modeller kan jag verkligen rekommendera Sensavis som har ett fantastiskt verktyg där man kan zooma in i modellerna och man kan även använda 3D glasögon för att få riktig 3D effekt.
Med Whiteboard.fi kan läraren ställer en fråga och eleverna skriver sina svar på sin dator/padda/mobil. Läraren ser samtliga elevers svar på sin enhet i realtid. Till skillnad från många liknande verktyg ser jag också elevernas namn kopplat till deras svar och man kan lätt rensa elevernas svar och ställa en ny fråga. I denna text beskriver jag steg för steg hur man använder verktyget och längst ner hittar ni pedagogiska tips om hur och när man kan använda verktyget som en pedagogisk resurs och tips på saker att tänka på. Nu finns det även extra info för dig som arbetar med fjärrundervisning under rubriken ”Olika användningsområden” längre ner i texten.
Alla elever kan svara på din fråga, samtidigt
Inga konton Whiteboards.fi är det enklaste verktyget jag har sett på länge. Jag uppskattar verkligen att varken jag eller eleverna behöver logga in och jag behöver inte förbereda något i verktyget innan lektionen.
Metoden flipped classroom handlar om att flippa/byta plats på hur lärandet traditionellt sker. Istället för att eleven sitter i skolan och lyssna på läraren och därefter arbeta med material ensam hemma (som läxa) så ska man se en del av föreläsningen (i form av en film) i läxa innan lektionen. På lektionen ska eleverna fördjupa, tillämpa och använda det dem har blivit bekanta med i filmen och det görs bäst i klassrummet där eleverna kan jobba tillsammans och få stöd av läraren. Lärare tycker ofta att de har för lite tid till att tillämpa, diskutera, analysera och laborera med eleverna och genom att flytta ut delar av genomgångarna från klassrummet så får man mer tid till det.
Vad är flipped clasroom?
Flipped clasroom, flippa undervisning är en relativt ny metod som har utvecklats och förfinats i takt med teknikutveckling och forskning inom området. Jon Bergmann och Aaron Sams, två av pionjärerna inom flipped classroom har grundat Flipped Learning Networks som både erbjuder utbildning om flipped classroom och en mötesplats för lärare som arbetar med det (Flipped Learning Network 2018). Deras definition av vad flipped classroom är hittar du här. Nedan kan du läsa Jan Hylens svenska översättning av den definition som även används i Sveriges kommuner och landstings rapport ”Bättre skolresultat med flippat lärande” som kom ut 2016.
”Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar eller föreläsningar med hjälp av förinspelade videor, flyttas från det tillfälle då klassen eller gruppen är samlad (gruppens lärandemiljö) till tillfällen då eleven arbetar på egen hand (individens lärandemiljö). Den tid som frigörs i klassrummet används till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna när de på olika sätt aktivt arbetar med ämnesinnehållet”. (Hylen 2016, 8)
Det räcker inte med att bara göra en film man måste förändra hela sin undervisning.
Poängen med flippad undervisning är inte att eleverna får en film att se i läxan utan varför de ska se genomgången hemma. Det är lättare att på egen hand lära sig fakta än att ta steget från fakta till förståelse och och tillämpning. De senare stegen kan man behöver mycket stöttning i. Det är då man behöver jobba ihop med klasskompisar och få guidning av sin lärare. Det är alltså det man ska använda mycket av lektionstiden till.
Benjamin Bloms taxonomi beskriver hur inlärning sker i flera steg. Först måste man lära sig grundläggande begrepp/regler osv. Därefter kommer förståelsen för dem. I nivå tre kan man tillämpa regeln/begreppen och använda dem när man förklara och diskuterar. John Bergman (2016) beskriver hur man med hjälp av flippad undervisning får mer tid till för att jobba med de mittersta stegen i Blooms taxonomi.
Fördelarna med att flippa sin undervisning
Med flippat klassrum får man mer tid i klassrummet till att lära tillsammans, stötta dem som behöver extra hjälp, utmana de högpresterande och inte minst bygga relationer.
Alla elever har möjlighet att göra läxan på egen hand.
Interaktiva läxor gör att läraren kan följa och delvis stötta elever även när de gör sin läxa. Med hjälp av interaktiva verktyg som EDpuzzle, Vizia eller ScalableLearning kan läraren lägga till frågor i en film. Eleven måste svara på dem innan filmen fortsätter. Läraren kan lägga in feedback som direkt återkopplar till elevens svar med förklaringar. Läraren kan också gå in och kommentera öppna frågor enskilt till varje elev.
Med hjälp av interaktiva verktyg kan läraren arbeta mer formativt och följa upp det eleven gör hemma. Läraren vet vad eleverna kan och vad de tycker är svårt redan innan lektionen börjar. Lektionen kan då anpassas efter det och läraren kan ge extra stöd till de elever som behöver det.
I ett flippat klassrum hinner eleverna tänka. Man kan presentera en idé eller ett problem för eleverna i filmen som de ska fundera på tills lektionen då man diskuterar och löser problemet tillsammans.
En orsak som har blivit allt mer viktig för mig är att de elever som behöver det kan se filmen flera gånger och i sin egen takt (med möjlighet till översättning) vilket ger dem en mer likvärd möjlighet att komma förberedd till lektionen. Eftersom jag redan innan lektionen vet vilka som behöver mitt stöd och vilka frågor de har så kan jag hjälpa dem på ett bättre sätt.
Det är många gånger jag skulle velat haft en knapp för att pausa och en för att spola tillbaka när jag har lyssnat på olika genomgångar.
Forskning har visat stöd för att elever som får möjlighet att arbeta mer elevcentrerat istället för att lyssna på traditionella genomgångar i skolan lär sig mer. Du hittar länkar med exempel på forskning som visar detta längst ner på sidan.
Hylén, Jan (2016) Bättre skolresultat med flippat lärande. [Elektronisk resurs]Teorier, fallstudier och praktiska erfarenheter. Sveriges Kommun och Landsting. Tillgänglig på Internet: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/epub/7585-447-2.epub hämtad: 2018-04-27
Exempel som visar på fördelarna med att flippa undervisningen:
Hylén, Jan (2016) Bättre skolresultat med flippat lärande. [Elektronisk resurs]Teorier, fallstudier och praktiska erfarenheter. Sveriges Kommun och Landsting. Tillgänglig på Internet: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/epub/7585-447-2.epub hämtad: 2018-04-27
Freeman et al (2014). Active learning increases student performance in science, engineering and mathematic, PNAS 2014, http://www.pnas.org/content/111/23/8410.full Hämtad 2018-05-01
I detta inlägg får du lära dig om vad flipped classroom är. Jag beskriver hur det går till och redovisa vad forskningen säger om dess effekter på elevers lärande.
Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat. Som lärare blir man ibland frustrerad och tänker att ”det har vi ju…
Mina eleverna säger ofta att de önskar att flera lärare flippade undervisningen och de frågar mig varför det inte är fler som gör det. Jag brukar svara att de ännu inte har förstått hur bra det är och att vi måste hjälpas åt att sprida kunskapen. Det har under de senaste åren forskats en del på flippad…
Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat.
Som lärare blir man ibland frustrerad och tänker att ”det har vi ju gått igenom” när man konstaterar att eleverna inte minns saker man har ”gått igenom”. Orsaken till att eleven inte minns kan vara många men en förklaring kan vara just att man ”bara” har berättat/föreläst om det och inte undervisat om det. Kanske var det några elever som inte alls förstod vad du sa, visade och/eller skrev. Eleverna fick kanske inte möjlighet att bearbeta, reflektera över, använda och/eller repetera kunskapen.
För några år sedan gick jag en utbildning med Dylan Wiliam via Future Learn . Vi fick då i läxa att på olika sätt kontrollera att alla eleverna följde med i vår genomgångar genom att exempelvis ställa ”hinge-point questions”, använda mini whiteboards eller exit tickets. Det var en väldigt lärorik läxa som fick mig att börja fundera över hur jag undervisar. Jag konstaterade snabbt att jag pratade för mycket och att jag alldeles för sällan kontrollerade om alla eleverna hängde med under tiden jag hade genomgångarna. De duktiga eleverna svarade på mina frågor men jag visste mycket lite om vad de andra eleverna kunde.
Nu när jag har föreläsningar/genomgångar försöker jag på olika sätt att ta reda på om elever förstår och stöttar de elever som behöver extra förklaringar eller repetition. Eleverna ska tänka, diskutera och vara aktiva, inte bara lyssna på lektionerna. Dylan Wiliam säger att ”eleverna ska vara tröttare än läraren efter en lektion”. Han menar inte att de ska vara trötta på grund av uttråkning utan på grund av ansträngning och aktivt deltagande i lektionen.
Ofta kan man byta lärarcentrerad undervisning (klassisk katederundervisning) till elevcentrerad undervisning (där eleverna arbetar och är aktiva). Men det finns också många situationer där traditionella genomgångar/föreläsningar är den metod som läraren anser passar bäst. I detta inlägg fokuserar jag på hur man då kan kontrollera att eleverna verkligen lärt sig det som var tänkt och hur läraren kan upptäcka missförstånd så att hen kan hjälpa de elever som behöver lite extra stöd eller utmaning.
Tips på ”metoder” som gör att du kan undervisa även när du föreläser.
Mina eleverna säger ofta att de önskar att flera lärare flippade undervisningen och de frågar mig varför det inte är fler som gör det. Jag brukar svara att de ännu inte har förstått hur bra det är och att vi måste hjälpas åt att sprida kunskapen.
Det har under de senaste åren forskats en del på flippad undervisning och resultaten tyder på att det ger ett ökat lärande. Detta framgår bland annat i Sveriges kommun och landstings rapport ”Bättre skolresultat med flippat lärande. Teorier, fallstudier och praktiska erfarenheter” från 2016.
Okunskapen är stor.
När jag pratar med andra lärare om flippad undervisning så upptäcker jag ofta hur mycket okunskap det finns om både vad det är och hur man gör det. Jag berättar om vad det är, hur det går till och vilka fördelar det för med sig i blogginlägget du hittar här. Att flippa sin undervisning handlar om så mycket mer än att eleverna ska titta på en film i läxa. Många tror också att flippad undervisning bara är för de lärare som är duktiga på teknik och de som kan och vill filma sig själva.
Okunskapen har gjort att flippad undervisning av många bara anses vara en fluga som teknikintresserade lärare går på.
När jag berättar för kollegor om hur jag arbetar med flippad undervisning så blir de förvånade över alla de möjligheter det ger.
De sista åren har det kommit många nya verktyg som underlättar när man ska flippa med hjälp av film. De gör att man kan kombinera filmen med frågor och direkt feedback med förklaringar när eleven svarar fel. Läraren kan ta del av elevernas svar och arbeta mer formativt och planera lektionerna efter elevernas förkunskaper och frågor. Dessa verktyg är det många som inte känner till och de har de funktioner som många saknade när man först började prata om flippad undervisningen i svenska skolor. Då var kritiken att man inte visste om eleverna faktiskt lärde sig något eller om de överhuvudtaget hade gjort läxan och därför var det svårt att planera kommande lektion. De nya verktygen löser dessa problem. (Här skriver jag om hur man använder ett av dem.)
Hur kan vi sprida kunskap om flippad undervisning? Om lärarna inte vet vad det är och hur det fungerar eller om de har en felaktig bild av det, så vill de inte prova.
Jag hoppas att de som ansvarar för fortbildning ser att flippad undervisning är ett sätt att jobba både med de nya skrivningarna om digitaliseringen, att jobba formativt och att underlätta för elever med annat modersmål. Det går alltså in i den fortbildning som man redan arbetar med.
Ett annat sätt att nå ut är vid media i olika former och då måste vi hjälpas åt att dela och sprida de artiklar som finns så att man börja prata om dem i lärarrummen. Vi får inte glömma att många lärare inte är med i Facebookgrupper och på Twitter där dessa inlägg ofta sprids så sprid dem i flera kanaler.
Vi lärare som arbetar med att flippa undervisningen även de som bara har testat någon gång måste hjälpas åt att inspirera andra och sprida kunskap om vad det är.
Tidsbrist!
Jag tror att en stor orsak till att flippad undervisning inte har slagit igenom mer är att det är så många olika fortbildnings insatser för lärare just nu. Många skolor jobbar med att öka kompetenser för att nå upp till de nya skrivningar om digitalisering. Formativ bedömning, kollegialt lärande, sambedömning och nyanländas lärande är exempel på andra områden som många skolor lägger mycket tid på. Man jobbar ofta med flera saker parallellt och jag tror att detta har gjort att många saknar både motivation och tid för att lära sig och testa andra nya saker. Jag har själv en lång lista på saker jag vill läsa mer om och testa när jag får lite tid över.
Hur får vi då lärare som vill prova att faktiskt göra det? Jag tror inte att det är många lärare som inte skulle vilja prova att flippa om de bara fick veta mer om det men det är en stor skillnad mellan att vilja prova och att faktiskt ta steget och göra det.
Här tror jag igen att vi som redan är igång och flippar måste agera förebilder och inspiratörer som stötta kollegor både praktiskt och pedagogiskt. Att lära sig flippa är inte bara att lära sig att använda vissa digitala verktyg utan framför allt handlar det om att ändra sin undervisning och planering och då kan man behöva någon att bolla med.
Jag hoppas att de som planerar fortbildning tar in flippad undervisning och har någon som kan berätta tanken bakom flippad undervisning och visa goda exempel så motivationen och intresset väcks.
Flippad undervisning är ingen fluga som man kan vifta bort. Det är en vacker fjäril som tyvärr fortfarande ha gått många obemärkt förbi.
När jag (tillsammans med eleverna) väljer att träna/examinera olika förmågor genom att eleverna gör filmer är det för att jag av erfarenhet har sett att eleverna blir motiverade, anstränger sig lite extra, blir medvetna om och kan utvecklar sitt språk samt att de som har lättare att uttrycka sig muntligt får en bra möjlighet att visa sina kunskaper.
Jag använder inte film främst som examinationsform utan ofta som en aktivitet för att eleven ska få syn på sitt eget lärande och öva på olika förmågor.
Att elever ska få utveckla sin digitala kompets genom att göra film kan vara ett mål i sig men det får aldrig vara det viktigaste målet. Som alltid när man jobbar med digitala verktyg i undervisningen så måste man ha en pedagogisk tanke med varför man gör det. De digitala verktyg man för in i undervisningen ska vara där för att de ger en positiv effekt på kunskapsutvecklingen.
När mina elever ska skapa en film så kan syftet vara att de ska beskriva något så utförligt de kan, värdera en teori, jämföra olika religioner, ta ställning i en fråga eller diskutera ett ämne. Alla dessa förmågor har jag i mina kursers betygskriterier. Hur väl eleven har fått till ljudet, om de har snygga övergångar eller bakgrundsljud har ingenting med min bedömning att göra.
Fördelar med att göra film
Jag har många elever som har ett annat modersmål än svenska och några av dem talar väldigt tyst och har svårt att visa vad de kan muntligt i klassrummet där språket blir ett hinder. När de ska göra en film så måste de förbereda sig genom att slå upp och öva sig på ord och formuleringar. De kan dessutom spela in i lugn och ro och ta om en formulering tills de blir nöjda. Det märks att många gör just detta, de övar, repetera och de lär sig så mycket mer än hur man gör en film. En elev som sällan säger mer än två meningar i följd på lektionerna kan spela in en film där hen pratar i flera minuter =) Samma sak händer ofta för de elever som är väldigt blyga i klassrummet eller de som är bättre på att uttrycka sin muntligt än skriftligt. De som är duktiga på att utrycka sig skriftligt kan använda den talangen även när de gör film genom att skriva bra manus och textavsnitt i filmen.
En elev överraskade mig genom att inte bara spelade in sin röst till text och bild utan hon filmade sig själv och iscensatte med hjälp av glasögon och annan rekvisita en intervju där hon själv spelade både journalisten och den kända historiska personen som intervjuades. På det sättet beskrev hon allt om en naturvetenskaplig teori och hur den på gott och ont hade förändrat människors världsbild och hela samhället ända in i 2000 talet. Jag tror inte hon hade haft lika roligt om hon hade presenterat kunskapen i en uppsats istället. Filmskapandet ökar kreativiteten och skapar lusten och det är något jag tycker vi ser allt för lite av i skolan för de äldsta eleverna.
Elever tycker ofta det är roligt att göra film, särskilt om de får arbeta i ett filmverktyg. Även de som kan tycka att innehållet för uppgiften inte är så engagerande kan bli väldigt motiverade att jobba när de får göra film. Motivationen och viljan att göra en ”bra” film kan också göra att eleverna blir bättre på att hantera och på egen hand hitta lösningar på motgångar som uppstår. Jag har inte själv språk eller ämnen där jag ska bedöma muntlig framställning eller kommunikation men jag har flera kollegor som låter elever spela in när de tex läser upp en text eller övar på ett muntligt anförande. De kan göra om inspelningen tills de är nöjda med sin presentation och de tar ofta om den många gånger. Vid varje omtagning får de repetition och de lär sig mer.
Eleven lär sig också nya specifika digitala kompetenser som att planera, skapa och publicera/dela en film. Dessutom utvecklar de allmän digital kompetens om tex hur man skickar en stor fil, hur man byter ljudupptagningsenhet och hur man hittar bilder man får använda.
Ge feedback vid rätt tidpunkt
Beroende på om man använder ett filmverktyg där eleven kan redigera i sin färdiga film eller inte så är det viktigt att man som lärare ger feedback i rätt skede så elev har möjlighet att utvecklas och verkligen visa vad de kan i slutprodukten. Det är bra om eleverna först gör ett slags manus eller digital presentation (tex Power Point) som de visar läraren/ får kamratrespons på innan de gör klart filmen.
Tydliga instruktioner/checklista om vad filmen ska innehålla, ungefär hur lång den ska vara och vilka begrepp som behöver finnas med är viktigt. Men stötting i hur man blir bättre på det som ska bedömas tex hur man gör beskrivningen utförlig är lika viktiga för att eleven ska utvecklas och utmanas i förhållande till betygskriterierna.
Det är väldigt bra om man kan visa eleverna exempel på hur slutprodukten kan se ut. Då kan man visa hur en enkel jämfört med en utförlig beskrivning ser ut men också sänka ribban om hur ”snygg” filmen måste var. Att visa färdiga filmer kan också ge inspiration och göra dem uppmärksamma på att man tex. inte ska prata för fort eller ha för mycket text i sin film. Om man inte har egna exempel eller exempel från gamla elever som man får visa så kan man leta upp filmer från Youtube. Det finns många elevfilmer om alla möjliga ämnen på Youtube.
-Men alla är inte så duktiga på teknik!
Detta är en vanlig kommentar. Det är många som inte har gjort film eller är ovana vid att jobba med digitala verktyg. Min första tanke då är att det då är ett utmärkt tillfälle för dem att öka sin digitala kompetens. =) Alla kan lära sig göra en film, men de kan behöva olika mycket stöttning längs vägen. Mina tre bästa råd är att:
Ge alla tillgång till en bra steg för steg instruktion (gärna med bilder).
Gör en film tillsammans i klassrummet och gör alla momenten som att spara och dela den också.
Om ni jobbar i ett filmverktyg så är det bra att gå igenom och skapar grunderna för filmen gemensamt och även i slutet av projektet sparar man mycket tid och frågor om alla samtidigt steg för steg publicerar/skickar filmerna samtidigt.
Om du som läser detta tänker att det inte är elevens utan lärarens kompetens som är bristfällig så är mitt råd att läraren måste våga vara så som vi vill att elever ska vara. De ska ha en positiv inställning till att lära sig nya saker, hitta en bra instruktion och läsa den noga, inte ge upp vid motgångar utan prova sig fram (det är ju så man lär sig) och om det inte går, då ber man någon om hjälp.
Jag lovar att både läraren och eleven som har skapat sin första film kommer att känna sig lika stolta och imponerade över vad de har lyckats lära sig.
Olika sätt att skapa filmer
Det finns många olika sätt att skapa en film och de olika metoderna är bra till olika saker.
Filma med kamera. Det fungerar att filma med mobilen, webbkameran eller en vanlig filmkamera. Då kan eleverna filma sig själva eller vad de gör på ett papper eller en skärm. Eleverna brukar gilla att använda green screen eller olika filter som möjliggör rolig effekter till filmen.
Skräminspelning tex med ScreenPal Då kan eleven göra en film av en bild eller presentation i datorn.
Man kan lägga till ljud till en presentation som PowerPoint, Presenter, Keynote eller Prezi och sedan exportera filen till en filmfil.
Med OBS,iMovie, Movie Maker eller liknande verktyg kan man göra ”riktiga” filmer med övergångar, bildtext osv. De kan användas för att göra både enklare filmer utifrån några få bilder eller för att göra avancerade filmer med både bilder, text, videoklipp och ljud.
Hur ska eleverna lämna in filmen?
Detta brukar vara en vanlig fråga eftersom filmer är stora filer som ofta inte går att maila. Man kan istället:
På många lärplattformer kan man som lärare ställa in hur stora filer som kan lämnas in via olika inlämningsfunktion.
Lämna in via en lärplattformens uppgiftsfunktion (du kan behöva ändra i inställningen för att tillåta större filer)
Dela via Goole drive, OneDrive eller Teams
Skicka filen via airdrop eller bluetuth från mobil till dator eller dator till dator
ladda upp filmen på Youtube men lås den så att bara ni med länken kan se filmen genom att publicera den som ”olistad”
4 sista tips
Investera i några bra mikrofoner. Det är så tråkigt om ljudet är dåligt om man har lagt ner mycket jobb på att förbereda och göra filmen riktigt bra.
Gör inte film för ofta då blir inte eleverna lika engagerade i arbetet.
Prata med kollegor som har jobbat med film tidigare. De kan ha bra instruktioner eller allmänna tips att dela med sig av.
Fråga gärna om en kollega kan vara med en stund eller finnas tillgänglig på lektionen när ni ska jobba med filmskapandet. Det känns alltid tryggare att göra något nytt om man vet att någon finns där om man behöver hjälp.
Jag hoppas att du nu har blivit inspirerad till att göra film både själv och med eleverna. Och tänk inte att du ska göra det sen, en annan dag… då blir det aldrig av. Ta första steget nu och kom ihåg Henry Fords kloka ord ”Om du tror att du kan så kan du. Om du tror att du inte kan, då får du rätt”. /Sarah
Jag minns stressen och osäkerheten jag kände när jag själv var elev och hade skriftliga prov. Hade jag fått med allt? Var det detta läraren var ute efter? Paniken när man läste en fråga och fick totalt hjärnsläpp och inte mindes någonting fast man vet att man kunde det för 20 minuter sedan. Det värsta var när man hade uppfattat frågan på ett annat sätt än vad läraren hade tänk och därmed skrivit ”fel svar” fast man hade kunnat det rätta svaret om man bara hade vetat att det var det läraren ville veta.
Ett prov ska visa läraren vad eleverna kan och då måste man konstruera provsituationen så att eleverna faktiskt kan visa det.
När mina elever har ett skriftligt prov så påminner jag mina eleverna om att de får be om hjälp och att jag gärna tittar på deras svar och berättar om de har missat något.
Jag försöker få eleverna att känna sig mindre pressade i provsituationen och hjälpa dem att öva sig i strategier för att minnas och utveckla sina svar. Jag vill inte att någon bara ger upp utan att försöka. Många gånger ger elever upp för tidigt, de skriver ingenting på vissa frågor och vill sedan lämna in provet och gå. Det får de inte hos mig. På mina provet sitter alltid alla kvar tiden ut. Är man klar så har de andra uppgifter att arbeta med. När någon vill lämna in så tittar jag snabbt igenom deras svar. Om de har hoppat över en fråga så försöker jag förklara den på ett annat sätt, hjälper dem att hitta ett ord eller en mening att börja med. (Jag skriver det på deras prov så jag sen kan se vad de fick hjälp med) Ibland kan det hjälpa att påminna dem om situationen då de lärde sig det de har glömt för att de ska komma ihåg igen. Jag kan exempelvis påminna om att vi tittade på en bild eller en läxan de gjorde. Ibland ber jag dem rita istället för att skriva och det kan hjälpa många igång.
Många gånger nöjer sig eleverna när de har besvarat frågan på E nivå. Ofta kan jag få dem att beskriva mer utförligt/välgrundat om jag bara ber dem att förklara begreppen mer eller berätta varför det är på ett visst sätt eller vad det beror på. Jag kan också stryka under de exempel de redan har gett och fråga om de kan ge flera liknande exempel.
Som ni förstår så sitter jag inte framme vid någon kateder och jobbar med annat när eleverna skriver prov utan jag går tyst runt i klassrummet under provet. När jag ser elever som ser olyckliga ut och de verkar ha fastnat på ett fråga smyger jag dit för att se om jag kan hjälpa dem. Det betyder inte att jag springet till undsättning för minsta lilla. Jag vill ju att eleverna ska tränas i provsituationer och tänka själva, de får bara hjälpen då den verkligen behövs och ofta vill de bara få bekräftat att de tolkat något på rätt sätt. När jag kan bekräfta det sjunker deras stress och de har större möjligheter att kunna visa mig vad de faktiskt kan.
Nu när många prov genomförs via digitala verktyg som Exam.net är det ännu enklare att arbeta på detta sätt. De kan skriva frågor till mig, jag kan läsa deras text och kommentera utan att störa de andra eleverna.
När jag använder film för att flippa min undervisning vill jag veta vad mina elever har lärt sig, vilka slutsatser och reflektioner de gör, om de har några frågor och om de verkligen har sett filmen. Jag vill kunna planera nästa lektion efter deras förkunskaper och frågor och ge dem personlig återkoppling. Med Edpuzzle kan man göra allt detta och mycket mer! Jag kan lägga till muntliga och skriftliga förklaringar och frågor (öppna eller flervalsfrågor) till filmer jag har hittat på YouTube eller filmer jag har gjort själv. När eleverna tittar på filmen kommer filmen att pausas vid varje fråga och de skriver in sitt svar direkt på skärmen och sedan fortsätter filmen. Innan nästa lektion kan jag sedan gå in på Edpuzzle och se alla elevernas svar och även ge dem personlig feedback om jag vill. Eleverna kan även få feedback direkt efter att de har besvarat en fråga om jag har lagt in det i förväg.
I detta blogginlägget kan du steg för steg lära dig hur du skapar dina egna interaktiva filmer med hjälp av Edpuzzle och dela den med dina elever.
Hur gör man?
Först skapar du dig ett konto som lärare på www.edpuzzle.com. Nu ska du välja en film som du vill göra interaktiv. Uppe i höger hörn ska du trycka på ”Content” för att få fram en ruta som bilden nedan.
På vänster sida hittar du olika sidor där du kan söka upp en film. Om du väljer YouTube kan du dels söka efter filmer med vanliga sökord eller klistra in en länk till ett specifikt YouTube klipp. Under Edpuzzle kan du söka på färdiga filmer som andra lärare har sparat och redigerat i Edpuzzle. Du kan spara en kopia av deras film och sedan använda/redigera dem. Filmer du sparar och laggar upp själv hamnar i ditt eget filmbibliotek under ”my content”. Om du har en egen film på datorn som du vill ladda upp så går du in under ”my content” i menyn ute till vänster och sedan trycker du på den blå knappen ”Add content” och väljer ”Upload video”
När du har valt en film så har du olika verktyg som du kan använda för att korta ner filmens längd och lägga in frågor och kommentarer. Du hittar verktygen ovanför filmrutan där pilarna på bilden här under visar.
Med klipp-verktyget kan du klippa bort en bit i början och slutet av filmen genom att dra i markörerna som finns i början/slutet av tidslinjen under filmrutan enligt bilden här under. Du kan nu även klippa bort en bit mitt i filmen genom att markera ett ställe i filmen och välja ”add cut” dra sedan i ändarna för att korrigera hur lång bit av filmen som ska klippas bort.
Voiceover-verktyget är perfekt då man kan använda filmer på andra språk och lägga in sin egen röst istället. Elever brukar föredrar att se filmer som deras egna lärare har gjort. Detta verktyg gör att man kan använda färdiga filmer men lägga till sin egen röst till dem. Tyvärr fungerar inte funktionen på Youtube klipp.
När du vill spela in en berättarröst så markerar du först verktyget ”Voiceover” ovanför filmen. Sätt markören där du vill spela in din röst och tryck på den röda knappen ”start recording” och börja prata. Dina inspelningar syns som kula markeringar i tidslinjen under filmen och som du ser kan man spela in små korta bitar och behålla original ljudet i resten av filmen.
Verktyget som gör att du kan lägga in frågor och anteckningar är det verktyg jag använder mest. Frågan kommer att visas vid sidan om eller under filmrutan beroende på om eleverna ser filmer i sin mobil, padda eller datorskärm.
När du markerar detta verktyget (Questions) i menyfältet längst upp kan du välja vilket funktion du vill använda. Du får upp de tre valen så som bilden visar är under. För att få frågan/anteckningen på rätt ställe i filmen är det lättast att spela upp filmen och pausa den där man vill lägga in frågan. Du kan även flytta färdiga frågan genom att dra i markeringen med muspekaren. Väljer om du vill ställa en öppen fråga, flervals fråga eller kommentar genom att klicka på någon av de tre rutorna som jag har markerat i bilden här under.
Öppna frågor Om du vill ställa en öppen fråga skriver du bara frågan i textrutan som kommer fram när du valt det alternativet. Som lärare kan man i efterhand ge personlig feedback till eleverna svar på de öppna frågorna om man vill det. Man kan även lägga in en text redan nu kopplat till frågan som alla elever ser direkt när de har skickat in svaret på den öppna frågan. Du trycker på den lilla texten ”feedback” längst ner till höger i textrutan för att lägga in en sådan kommentar. Tryck sedan på den lilla blå texten ”question” för att komma tillbaka till frågan. När du är klar trycker du på den blå knappen ”save” för att sparar din fråga och eventuell feedback kommentar.
Flervalsfrågor När man gör flervalsfrågor (multiple-choice questions) kan man själv välja antalet svarsalternativ och man kan markera vilka alternativ som är rätt och vilka som är felaktiga genom att markera grön bock eller rött kryss till vänster om svarsalternativen. Eleven kan då se om de har svarat rätt eller fel direkt när de har svarat på frågan.. Programmet dokumenterar antalet korrekta svar för varje elev så man som lärare snabbt får en överblick. Du kan ställa in om du vill att eleven ska kunna få spola tillbaka i filmen och titta på en bit igen innan de svarar eller om de bara har en chans på sig.
En mycket bra funktion vid flervalsfrågor är att man kan lägga in text-feedback som eleverna ser när de har besvarat frågan. De får då direkt feedback på sitt svar med förklaringar och uppmuntran från dig. Du trycker på den blå texten ”feedback” för att lägga in dina kommentarer. När du är nöjd med din fråga och alternativen så trycker du på ”save”.
Anteckningar När man vill lägga in kommentarer eller anteckningar väljer man ”notes” Denna funktion brukar jag använda i början av filmen för att ge info om vem som har skapat filmen och vart man kan hitta originalet om jag inte har gjort filmen själv. Den kan också vara bra att ha för att lägga in sammanfattningar, förtydligar, länkar eller annat. Tyvärr kan man inte välja att lägga in text ovanpå filmrutan utan bara vid sidan om/under. Filmen pausas när dessa visas och eleven får själv starta filmen igen. Denna funktion kan också användas för att lägga in ljudklipp om man vill förklara något muntligt istället för i text. Det är ett bra alternativ till voiceover eftersom man här pausar filmen medans ljudet spelas upp för eleven. För att spela in ljud trycker du på mikrofonen under textrutan så startar inspelningen direkt.
Om en frågan/anteckningen hamnat fel i tidslinjen kan du markera den med musen och dra den i sidled till rätt tidsposition.
Om man vill kan man lägga in flera frågor direkt efter varandra genom att trycka på:
När filmen är klar ska den delas med eleverna
När du har lagt till det du vill ha med i din film så trycker du på spara. Om du redan har skapat klasser för dina elever (nästa rubrik) så kan du direkt trycka på den blå rutan ”finish” högst upp i höger hörn. En ruta som den här under kommer då att dyka upp. Väljer du ”public links” istället för ”assign to class” längst upp så kan andra se filmen utan Edpuzzle konto men du kan inte se vilka som har tittat eller vad de har svarat på frågorna. Längst till höger ska du bocka i rutan framför den/de klasser du vill ska se filmen. Du kan välja att dela filmen med en enskild elev eller en hel klass. Klicka sedan på ”Due Date” för att ställa in tidsramen för läxan (de kan se filmen även efter detta datum). Ändra markeringen vid ”Prevent Skipping” till rött om du vill att eleverna ska kunna hoppa framåt i tid i filmen. Tillåt CC om du vill att eleverna ska kunna välja autogenererad textning till filmen (fungerar oftast bara om det är engelskt tal och bara i online versionen ej i appen). När du sedan trycker på ”Assign” är filmen delade med de klasser du har valt.
Skapa en klass och konton till eleverna
För att du ska kunna se elevernas svar på dina frågor måste de ha konton på Edpuzzle. Du skapar klasser och bjuder sedan in eleverna dit. För att skapa en ny klass ska du trycka på ”My Classes” längst upp i höger hörn. Du kommer då till en ny sida där du i vänster menyn kan välja ”Add new class” eller ”Import from Google Classroom” Om du inte har Google Classroom måste eleverna själva registrera ett konto och gå mer i rätt klass första gången de loggar in. Det enklaste är att ge dem en direktlänk som du hittar om du trycker på namnet på klassen under ”My classes” Välj sedan ”Students” som bilden nedan visar. Kopiera klassens kod som står under ”Class code”
Be eleverna gå till http://www.edpuzzle.com eller ladda ner appen till sina mobiler. De ska klicka på ”sign up” längst upp i höger hörn och välj ”student”. De ska sedan trycka på ”Sign up with Edpuzzle” som bilden nedanför visar. De uppmanas då att fylla i klass koden och därefter kan de fylla i namn och lösenord för att skapa sitt konto.
Det finns fler funktioner!
Jag har bara berättat om hur man skapar en film som eleverna ska titta på. De kan titta både hemma och i skolan, enskilt eller i par beroende på hur du planerar din undervisning. Med Edpuzzle kan man även ge eleverna i uppdrag att skapa egna filmer eller lägga till ljud/ kommentarer till färdiga filmer. Filmerna lämnas sedan in via klassidan. Här kommer lite förslag på vad man kan använda det till
Eleverna kan då kommentera sina egna filmade redovisningar utifrån en checklista som övning innan de ska redovisar live inför klassen.
Eleverna kan beskriva vad som händer i en laboration eller matematisk uträkning De kan få i uppdrag att markera när något görs fel och förklara hur man ska göra istället.
Eleven ska förklara en bild av exempelvis ett kretslopp
Språklärare kan filma en text (bara en bild som visas) och låta eleverna spela in när de läser upp den.
Jag hoppas att du och dina elever får stor användning av EDpuzzle Vill du veta mer om hur man lyckas med att flippa undervisningen med hjälp av film så kan du läsa mina flipp tips. Du kan också läsa mer om vad flippad undervisning/flipped classroom är här.
Gå nu in och skapa ditt eget konto på Edpuzzle och hör gärna av dig och berätta hur det går.
Jag blev så besviken när jag fick mail om att Zaption kommer att stänga ner pga att de hade blivit uppköpta. Allt jobb jag lagt ner och allt bra material jag har skapat och planerat att använda flera år framöver kändes bortkastat. Nu några veckor senare har jag hunnit smälta det och inser att det inte är helt sant. Fortsätt läsa ”Zaption stänger ner! Jag väljer att fokusera på vad jag har lärt mig inte vad jag missar”→
Välj en kategori i rutan som kommer upp eller sök efter en bild via sökrutan (fungerar bara på engelska). Markera den/de bilder du vill ha och tryck på infoga.
På vänster sida hittar du olika sidor där du kan söka upp en film. Om du väljer YouTube kan du dels söka efter filmer med vanliga sökord eller klistra in en länk till ett specifikt YouTube klipp. Under Edpuzzle kan du söka på färdiga filmer som andra lärare har sparat och redigerat i Edpuzzle. Du kan spara en kopia av deras film och sedan använda/redigera dem. Filmer du sparar och laggar upp själv hamnar i ditt eget filmbibliotek under ”my content”.
m man vill det. Man kan även lägga in en text redan nu kopplat till frågan som alla elever ser direkt när de har skickat in svaret på den öppna frågan. Du trycker på den lilla texten ”feedback” längst ner till höger i textrutan för att lägga in en sådan kommentar. Tryck sedan på den lilla blå texten ”question” för att komma tillbaka till frågan. När du är klar trycker du på den blå knappen ”save” för att sparar din fråga och eventuell feedback kommentar. 
som är rätt och vilka som är felaktiga genom att markera grön bock eller rött kryss till vänster om svarsalternativen. Eleven kan då se om de har svarat rätt eller fel direkt när de har svarat på frågan.. Programmet dokumenterar antalet korrekta svar för varje elev så man som lärare snabbt får en överblick. Du kan ställa in om du vill att eleven ska kunna få spola tillbaka i filmen och titta på en bit igen innan de svarar eller om de bara har en chans på sig.
och vart man kan hitta originalet om jag inte har gjort filmen själv. Den kan också vara bra att ha för att lägga in sammanfattningar, förtydligar, länkar eller annat. Tyvärr kan man inte välja att lägga in text ovanpå filmrutan utan bara vid sidan om/under. Filmen pausas när dessa visas och eleven får själv starta filmen igen.
Be eleverna gå till 
