Kategori: Pedagogik

AI studiecoach – som ställer frågor och inte bara ger svar

Många lyfter risker med AI och menar att det används för fusk och att elevers lärande bli lidande. AI är här för att stanna så vi behöver träna elever i att använda AI på olika sätt som främjar deras lärande.

I videon nedan visar jag hur man via en enkelt formulerad prompt kan använda generativ AI som studiecoach. Den lär dig något utifrån en metod som går ut på att den ställer frågor till dig, en fråga i taget. Nästa steg i kommunikationen anpassas sedan efter ditt svar och dina eventuella följdfrågor. Det är ett bra sätt för elever att utveckla kunskaper samtidigt som de tränas i att kommunicera och ta hjälp av AI. Det finns särskilda betalversioner som Khan Academy som kan göra detta automatiskt men med promptar fungerar även metoden i alla vanliga chattbottar som ChatGPT, Copilot eller Gemini.

I Inlägget nedan kan du läsa en fördjupning med tips och diskussion kring eventuella risker.

Att läsa ett faktasvar genererar lärande men inte alls lika effektivt som när man måste vara aktiv och svara på frågor, får feedback när man tänker fel, kan ställa följdfrågor, ges möjlighet att få något förklarat mer från grunden eller mer fördjupning kring något man blir intresserad av. Då blir lärandet, roligt, individanpassat och mer effektivt! På det sätter blir AI en studiecoach.

Så här kan en inledande prompt se ut när man vill att chattbotten utgår från frågebaserat lärande:

När man använder denna teknik är det viktigt att tänka på att:

  • Be chattbotten om lärande på rätt nivå så förklaringar och frågor utgår från den nivå man studerar på.
  • Be om att få en fråga i taget.
  • Låt inte denna metod bli en ersättning för, utan ett komplement till det lärmaterial som används i kursen.
  • Man kan inte lita blind på den fakta man får. Ett tips här är att be chattbotten utgå från de lektionsanteckningar eller andra filmer, bilder eller texter som används i undervisningen.

Tips för att främja lärandet

Här följer några tips på hur du kan använda denna teknik för att ytterligare främja och öka lärandet.

Ställ frågor och be chattbotten om hjälp

Ställ frågor om saker du inte förstår eller det du vill veta mer om, AI:n brukar även påminna dig om det.

När AI skulle hjälpa mig att lära mig om fotosyntesen (konversationen som jag visar utdrag ifrån i filmen ovan) ställde jag en följdfråga som många av mina elever ofta brukar fråga mig som lärare.

I bilden ser ni också att jag bad om hjälp med att förklara ett ord.

Bilder är bra stöd för lärande så be gärna om illustrationer då du tror det kan hjälpa dig att förstå. Men glöm inte att du även kan använde de vanliga sökfunktionerna för att hitta bra källsäkra bilder.

En stor fördel med AI är att man aldrig behöver skämmas över ”dumma frågor” eller att känna press att visa sig duktig. Om en fråga är svår att förstå kan man både be om en omformulering eller hjälp på traven.
Ofta gör chattbotten detta redan utan att du ber om det. Nedan ser du exempel på första frågan jag fick då jag i min första prompt bett om hjälp med att lära mig om orsaker till första världskriget, samt andra frågan jag fick då jag bett om hjälp att lära mig om fotosyntesen.

.

Sammanfatta och repetera

När du ha gått igenom några frågor kan man be om en sammanfattning samt hjälp att repetera. Man kan även be om en lista med de begrepp som tagits upp eller frågor specifikt på det man var osäker på.
Här nedan visas ett exempel på en sammanfattning och repetitionsfrågor.


Be om fler versioner

Glöm inte att man kan be om att inte bara få en utan flera exempel på både frågor, sammanfattning och listor. Då kommer man få olika layout på innehållet och det kommer att formuleras på olika sätt i varje ny version.

Skriva eller samtala?

Du kan tala in dina svar istället för att skriva dem om du föredrar det. Även chattbotten kan kommunicera muntligt med dig om du föredrar det. Du kan använda möjligheten att träna (och få feedback på) både stavning och uttal av begrepp om du kombinerar text och tal.


Använd samma chatt igen

Lärande bygger på repetition. Gå tillbaka till samma chatt flera gånger för att repetera och fördjupa förståelsen.

Du kan även använda samma chatt igen för att få hjälp med ett nytt ämne. AI:n har under er konversation lärt sig hur du vill att frågorna ska presenteras och hur du vill ha stöd. När du vill lära dig något nytt kan du i prompten skriva att du vill ha hjälp på samma sätt som ovan, fast nu vill du lära dig om…

I vissa versioner av chattbottar idag kan man välja att AI:n ska koma ihåg tidigare konversationer och om man använder den funktionen kan AI:n lätt lära sig hur du vill att det ska agera som studiecoach.

Om du använder Gemini kan du göra en gems som agerar som studiecoach som ställer frågor till dig.

Använd inte bara AI

Öva på traditionella välbeprövade sätt också som att be en verklig person förhöra dig. Försök hitta svaret tillsammans med en vän eller förälder. Mänsklig interaktion är viktig ut många olika aspekter och det kan även bidra mycket positivt till motivation och lärandet.

Läs texter för att träna upp ditt ordförråd och läsförståelse. Skriv analoga anteckningar och inte bara på datorn. Att skriva och rita för hand hjälper hjärnan ytterligare att minnas.

Ta inte bara den enkla vägen att fråga AI. Låt det få ta tid att hitta svaret, läs, sök information och resonera dig fram. Saker som du verkligen ansträngt dig för att förstå kommer du ha lättare att minnas efteråt.

Testa och kombinera olika AI verktyg och metoder

Denna metod kan vara mycket effektivt men ingen metod bör användas ensidigt.

Olika chattbottar tävlar om att kunna göra olika saker bäst så testa dig fram för att hitta den du tycker passar bäst som studiecoach. Snart ser vi nog fler och fler av AI agenter som kommer att agera just studiecoacher till elever.

Exempel på funktioner som du kan använda är tjänster som skapar videos som illusterar något eller en genomgång där en AI föreläser för dig, en ineraktiv kurs i en webbapp, eller en poddcast där en eller flera AI talar utifrån det innehåll du anger.


Risker

  • Man blir för passiv
    Metoden fungerar bäst när man interagerar och tar hjälp av chattbotten. Om man inte ber om förtydliganden eller ställer följdfrågor ökar risken att man lär sig fel eller inte utvecklar sin förståelse.
  • Felaktigt innehåll
    AI kan ibland ge felaktig information och informationen kan ligga på för enkel eller för svår nivå i förhållande till elevens utbildning.

    Det är också viktigt att vara uppmärksam på att chattbotten kanske lägger fokus på andra saker är det som läraren tänkt att man ska kunna i just den kursen. Detta kan vara särskilt problematiskt kopplat till vissa ämnesområden. Använd alltså inte denna metod istället för att ta del av undervisning och lärmaterial i kursen utan bara som komplement då det passar.
  • Förmågor som inte tränas och utvecklas
    Om elever förlitar sig för mycket på AI riskerar de att inte utveckla förmågor som exempelvis kritiska tänkande och läsförståelse.
  • Misstolkningar
    AI:n kan missa om eleven förstår eller bara gissar. Detta gör att eleven själv måste ta ansvar för att ställa följdfrågor och lära sig.
  • Etik och integritet
    AI verktyg samlar ofta in data för att förbättra sin funktion. Det är värt att ta hänsyn till om detta inskränker på exempelvis integritet och datasäkerhet.

Hoppas min text har inspirerat dig att testa AI som studiecoach med utgångspunkt i frågor. Och att du som redan testat har fått bekräftelse och kanske lite nya tankar om hur det kan eller inte bör användas.

Lästips:

Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just…

Tvärgruppsarbete gör alla aktiva

Man kan använda tvärgrupper på många olika sätt både som en snabb klassrumsaktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. I följande text berättar jag om hur metoden kan användas på olika sätt.

0

5 enkla sätt att tillsammans med elever utforska och träna på att använda AI – under en helt vanlig lektion

Användningen av olika AI-tjänster ökar alltmer inom skolans värld, precis som i resten av samhället. När ny teknik kommer in i skolan behöver vi lärare använda vår pedagogiska digitala kompetens för att bedöma om, när och hur den nya tekniken kan användas för att stötta elevernas lärande.

Samtidigt som vi lärare lär oss att använda AI ska vi även stötta eleverna så att de också utvecklar sin digitala kompetens kopplad till AI. I detta inlägg vill jag ge inspiration om hur man kan arbeta med detta under en helt vanlig lektion på ett sätt som bidrar till lärandet i det man arbetar med i kursen.

Innehåll i texten:

  1. Diskutera formulering av promptar
  2. Analysera den AI genererad textens innehåll
  3. Visa hur man kan ställa följdfrågor och få hjälp med att förstå texten som genererats
  4. Digital sammanfattning av analoga anteckningar
  5. Tipsa varandra om hur de kan prompta för att repetera det vi lärt oss under lektionen

På lektionen skulle vi avsluta arbetet med njuren. Mina lärandemål med lektionen var utöver mål kopplat till förståelsen av njurens funktion även att eleverna skulle:

  • Öka sin kunskap om hur AI kan bli ett stöd i deras lärande.
  • Få kunskap om hur man använder promptar och hur de formar de svar man får.
  • Bli uppmärksam på att AI kan hallucinera och skriva svar som är för enkla eller för komplexa. Även att visa att man själv behöver kunskap om ämnet för att kunna hitta fel i AI genererad text.
  • Få övning i att kritiskt värdera och granska en AI genererad faktatext.
  • Delge varandra tips exempelvis om hur AI kan hjälpa dem att förstå mer och repetera hemma.

På lektionen arbetade eleverna först med att repetera begrepp kopplade till njuren genom att (för hand) fylla i begrepp på rätt ställe på en bild. De jobbade sedan i grupper utifrån en ny bild för att träna sig i att beskriva processen där blod renas från salter vilket vi arbetat med under föregående lektion. När de kände sig säkra på processen ville jag att de skulle få repetera igen och även belysa för dem vad som var extra viktigt i ett mer utförligt svar och vad måste ha med. För att ha något att utgå ifrån som de själva aktivt kunde reflektera över fotograferade jag bilden de arbetat utifrån och skickade den i en chatt till en generativ AI.

Diskutera formulering av promptar

En prompt är en text eller instruktion som skickas till en AI-modell (som ChatGPT eller Copilot) för att få ett svar.

Jag tänkte inte igenom min prompt för att få ut ett svar kopplat till de tre steg som eleverna arbetat med (siffrorna på bilden) och jag bad den inte att använda begreppen på bilden eller andra ord som eleverna skulle kunna (från första bilden de arbetat med) men jag fick ändå ett svar som motsvarade mycket av mina önskningar.

Vi pratade kort om hur val av prompt påverkar det svar man får och att man alltid kan förtydliga prompten i efterhand. Vi diskutera också exempel på alternativa promptar som skulle kunna vara tydligare än den jag använt. Här precis som under resten av lektionen tog jag hjälp av de elever som hade stor kunskap och erfarenhet av att använda AI.

Analysera den AI genererade textens innehåll

Eleverna som satt kvar i små arbetsgrupper fick kritiskt analysera innehållet i AI:n svar jämfört med den beskrivning de själva hade lärt sig och vad som stod i läroboken. De fick också fundera över val av formuleringar och rubriker. Vi analyserade en del av texten i taget och utgick ifrån följande frågorna:

  • Finns det något fel eller hallucinationer någonstans?
  • Ska något förtydligas eller läggas till?
  • Finns det formuleringar som du inte förstår?
  • Finns det text som är för avancerad?
  • Vad skulle du kunna fråga mer om för att förstå bättre?

Nedan har jag markerat några av de saker vi diskuterade. Eleverna var väldigt engagerade i att ”rätta” det texten saknade och förstå de ord i rubrikerna som de inte kände igen.

Visa hur man kan ställa följdfrågor och få hjälp med att förstå texten som genererats

Jag har märkt att många elever använder AI på samma sätt som när de gör en Google-sökning. När vi tidigare under lektionen diskuterade promptar var vi inne på hur de kunde styra innehåll och utformning av svaret genom att prompta på olika sätt. Jag ville också visa exempel på hur de kan använda AI för att förklara den text som genereras, få svar på följdfrågor eller svar på om ens egna slutsatser om innehållet stämmer, till exempel genom att man sammanfattar muntligt och frågar om man förstått det hela rätt eller missat något.

Jag avslutade arbetet med den AI genererade texten med att sammanfatta hur mycket de nu kunde om njurens rening av blodet och frågade dem om de hade kunnat och förstått lika mycket om de direkt i början av lektionen hade bett AI om att sätta ut begreppen på rätt ställen på bilden de fått och sedan skriva hur processen gick till i uppgift 2. (Jag har förstått att många elever använder AI på det sättet hemma) Jag frågade också hur de hade gått för dem om de använt AI svaren för att plugga till provet om de inte upptäckt alla fel vi hittade och om de inte ställt några följdfrågor för att få hjälp med att förstå. Det blev en väldigt bra diskussion om hur man lär sig saker och att ”genvägar” ofta blir till senvägar.

Digital sammanfattning av analoga anteckningar

Vi hann med en sista övning där vi repeterade njuren tillsammans med blodcirkulation och matspjälkning. Jag skrev en fråga på tavlan. Vi brainstormade tillsammans för att sammanställa vilka begrepp som måste finnas med i deras svar.

Det var svårt för eleverna att skriva av och kontrollera att de fått med alla begreppen då de stod huller om buller på tavlan. Här kunde AI vara till hjälp igen. Jag fotograferade tavlan och bad AI skapa en lista av begreppen. Listan kunde jag sedan dela digitalt och även visa via projektorn för de som vill skriva av orden för hand.

Det var ett enkelt sätt att göra den analoga texten digital. Eleverna tyckte att detta var väldigt användbart och kommenterade att de också kunde använda AI på samma sätt för att digitalisera sina egna analoga anteckningar i situationer då de har behov av det. I just denna situation fick AI:n alla begrepp rätt men jag uppmärksammade eleverna på att man alltid måste läsa igenom och kontrollera resultatet.

Tipsa varandra om hur de kan prompta för att repetera det vi lärt oss under lektionen

När jag informerade eleverna om läxan tills nästa lektion bad jag eleverna tipsa varandra om hur de kan använda AI när de gör läxan. De gav exempel på hur de kunde be om hjälp med att bli förhörda på orden i bilden eller utifrån deras egna anteckningar från lektionen (så de vet att AI:n utgår ifrån relevant information). De kunde be den att göra ett prov eller övningsuppgifter som de kunde öva på. De beskrev också hur de kunde använda AI så som vi gjort under lektionen som stöd i att förklara begrepp och processer som de glömt.

Alla konstaterade att det var mer effektivt att få hjälp på det sättet istället för att bara be AI att svara på en faktafråga och sedan kopiera svaret, vilket många gjort tidigare.

Jag hoppas min text kan inspirera dig att fortsätta utforska hur AI kan vara ett stöd till oss och eleverna. Men tänk på att det alltid är elevernas lärande som ska vara i fokus och att ny teknik bara ska användas när du bedömer att den ger ett mervärde. Och glöm inte bort att involvera eleverna i arbetet. De kan bidra med sin kunskap och erfarenheter och hjälpa dig att utvärdera.

Har du fler tipsa att bidra med?

Gå tillbaka

Ditt meddelande har skickats

Missa inte mitt kostnadsfria Webbinarium 29 april

Lästips:

Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just…

Tvärgruppsarbete gör alla aktiva

Man kan använda tvärgrupper på många olika sätt både som en snabb klassrumsaktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. I följande text berättar jag om hur metoden kan användas på olika sätt.

0

”Se film – strategier” för att öka elevers förståelse när de ser undervisningsfilmer.

Lärare lägger ofta mycket tid på att hitta eller själva skapa undervisningsfilmer till sina elever. Men hur mycket tid lägger vi på att lära eleverna hur de ska lära sig från filmen? Undervisningsfilmers syfte är att öka elevers lärande men räcker det att eleverna bara titta på filmen för att de ska förstå innehållet?

Läsförståelsen ökar om man har bra lässtrategier så även filmförståelsen borde öka om man har bra ”se film – strategier”. När man läser vanlig text bestämmer man själv läshastighet och man kan enkelt läsa om ord och stycken vid behov. Man kan pausa vid ord man vill små upp, stryka under och göra anteckningar.

Samma strategier kan användas när eleverna ser på film men de behöver få lära sig hur dessa strategier ska tillämpas på undervisningsfilmer. Strategier som att vet hur man:

  • gör skärmklipp
  • reglerar filmens hastighet
  • aktiverar/genererar undertext
  • visar filmen och ett fönster för anteckningar samtidigt på skärmen

Detta är exempel på strategier som lärare behöver lära och träna eleverna i att använda. Strategierna blir sedan en del av elevernas verktygslåda med strategier som de kan använda när de har behov av dem precis så som man har en verktygslåda för lässtrategier.

Vill du veta mer?
Följ min sida för att få ett meddelande om kommande inlägg som kommer att samla exempel på ”se film – strategier”. Jag kommer även skriva om hur lärare kan stötta elevernas förståelse genom för- och efterarbete till undervisningsfilmer och erbjuda stödstrukturer som hjälper eleverna att träna ”se film – strategier” .

0

Whiteboard.fi – instruktioner och tips

Med Whiteboard.fi kan läraren ställer en fråga och eleverna skriver sina svar på sin dator/padda/mobil. Läraren ser samtliga elevers svar på sin enhet i realtid. Till skillnad från många liknande verktyg ser jag också elevernas namn kopplat till deras svar och man kan lätt rensa elevernas svar och ställa en ny fråga. I denna text beskriver jag steg för steg hur man använder verktyget och längst ner hittar ni pedagogiska tips om hur och när man kan använda verktyget som en pedagogisk resurs och tips på saker att tänka på.
Nu finns det även extra info för dig som arbetar med fjärrundervisning under rubriken ”Olika användningsområden” längre ner i texten.

Alla elever kan svara på din fråga, samtidigt 

Inga konton
Whiteboards.fi är det enklaste verktyget jag har sett på länge. Jag uppskattar verkligen att varken jag eller eleverna behöver logga in och jag behöver inte förbereda något i verktyget innan lektionen.

whiteboard.fiwhiteboardkälla

Så här gör man

Fortsätt läsa ”Whiteboard.fi – instruktioner och tips” →

3

Flipped classroom

Flippa/vända upp och ner

Flippa_001

Metoden flipped classroom handlar om att flippa/byta plats på hur lärandet traditionellt sker. Istället för att eleven sitter i skolan och lyssna på läraren och därefter arbeta med material ensam hemma (som läxa) så ska man se en del av föreläsningen (i form av en film) i läxa innan lektionen. På lektionen ska eleverna fördjupa, tillämpa och använda det dem har blivit bekanta med i filmen och det görs bäst i klassrummet där eleverna kan jobba tillsammans och få stöd av läraren. Lärare tycker ofta att de har för lite tid till att tillämpa, diskutera, analysera och laborera med eleverna och genom att flytta ut delar av genomgångarna från klassrummet så får man mer tid till det.

Vad är flipped clasroom?

Flipped clasroom, flippa undervisning är en relativt ny metod som har utvecklats och förfinats i takt med teknikutveckling och forskning inom området. Jon Bergmann och Aaron Sams, två av pionjärerna inom flipped classroom har grundat Flipped Learning Networks som både erbjuder utbildning om flipped classroom och en mötesplats för lärare som arbetar med det (Flipped Learning Network 2018). Deras definition av vad flipped classroom är hittar du här.  Nedan kan du läsa Jan Hylens svenska översättning av den definition som även används i Sveriges kommuner och landstings rapport ”Bättre skolresultat med flippat lärande” som kom ut 2016.

”Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar eller föreläsningar med hjälp av förinspelade videor, flyttas från det tillfälle då klassen eller gruppen är samlad (gruppens lärandemiljö) till tillfällen då eleven arbetar på egen hand (individens lärandemiljö). Den tid som frigörs i klassrummet används till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna när de på olika sätt aktivt arbetar med ämnesinnehållet”. (Hylen 2016, 8)


Det räcker inte med att bara göra en film man måste förändra hela sin undervisning.

Poängen med flippad undervisning är inte att eleverna får en film att se i läxan  utan varför de ska se genomgången hemma. Det är lättare att på egen hand lära sig fakta än att ta steget från fakta till förståelse och och tillämpning. De senare stegen kan man behöver mycket stöttning i. Det är då man behöver jobba ihop med klasskompisar och få guidning av sin lärare. Det är alltså det man ska använda mycket av lektionstiden till.

Photo by Ivan Samkov on Pexels.com
Photo by Katerina Holmes on Pexels.com

Benjamin Bloms taxonomi beskriver hur inlärning sker i flera steg. Först måste man lära sig grundläggande begrepp/regler osv. Därefter kommer förståelsen för dem. I nivå tre kan man tillämpa regeln/begreppen och använda dem när man förklara och diskuterar.
John Bergman (2016) beskriver hur man med hjälp av flippad undervisning får mer tid till för att jobba med de mittersta stegen i Blooms taxonomi.

flippad_blooms_taxonomi_002

Fördelarna med att flippa sin undervisning

  • Med flippat klassrum får man mer tid i klassrummet till att lära tillsammans, stötta dem som behöver extra hjälp, utmana de högpresterande och inte minst bygga relationer.
  • Alla elever har möjlighet att göra läxan på egen hand.
  • Interaktiva läxor gör att läraren kan följa och delvis stötta elever även när de gör sin läxa. Med hjälp av interaktiva verktyg som EDpuzzle, Vizia eller ScalableLearning kan läraren lägga till frågor i en film. Eleven måste svara på dem innan filmen fortsätter. Läraren kan lägga in feedback som direkt återkopplar till elevens svar med förklaringar. Läraren kan också gå in och kommentera öppna frågor enskilt till varje elev.
  • Med hjälp av interaktiva verktyg kan läraren arbeta mer formativt och följa upp det eleven gör hemma. Läraren vet vad eleverna kan och vad de tycker är svårt redan innan lektionen börjar. Lektionen kan då anpassas efter det och läraren kan ge extra stöd till de elever som behöver det.
  • I ett flippat klassrum hinner eleverna tänka. Man kan presentera en idé eller ett problem för eleverna i filmen som de ska fundera på tills lektionen då man diskuterar och löser problemet tillsammans.
  • En orsak som har blivit allt mer viktig för mig är att de elever som behöver det kan se filmen flera gånger och i sin egen takt (med möjlighet till översättning) vilket ger dem en mer likvärd möjlighet att komma förberedd till lektionen. Eftersom jag redan innan lektionen vet vilka som behöver mitt stöd och vilka frågor de har så kan jag hjälpa dem på ett bättre sätt.

    Det är många gånger jag skulle velat haft en knapp för att pausa och en för att spola tillbaka när jag har lyssnat på olika genomgångar. 

  • Forskning har visat stöd för att elever som får möjlighet att arbeta mer elevcentrerat istället för att lyssna på traditionella genomgångar i skolan lär sig mer. Du hittar länkar med exempel på forskning som visar detta längst ner på sidan.

Källhänvisning

Exempel som visar på fördelarna med att flippa undervisningen:

Relaterade inlägg

Flipped classroom

I detta inlägg får du lära dig om vad flipped classroom är. Jag beskriver hur det går till och redovisa vad forskningen säger om dess effekter på elevers lärande.

Profilbild för Sarah Jingfors av Sarah Jingfors
5

Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat.

Som lärare blir man ibland frustrerad och tänker att ”det har vi ju gått igenom” när man konstaterar att eleverna inte minns saker man har ”gått igenom”. Orsaken till att eleven inte minns kan vara många men en förklaring kan vara just att man ”bara” har berättat/föreläst om det och inte undervisat om det. Kanske var det några elever som inte alls förstod vad du sa, visade och/eller skrev. Eleverna fick kanske inte möjlighet att bearbeta, reflektera över, använda och/eller repetera kunskapen.

För några år sedan gick jag en utbildning med Dylan Wiliam via Future Learn . Vi fick då i läxa att på olika sätt kontrollera att alla eleverna följde med i vår genomgångar genom att exempelvis ställa ”hinge-point questions”, använda mini whiteboards eller exit tickets. Det var en väldigt lärorik läxa som fick mig att börja fundera över hur jag undervisar. Jag konstaterade snabbt att jag pratade för mycket och att jag alldeles för sällan kontrollerade om alla eleverna hängde med under tiden jag hade genomgångarna. De duktiga eleverna svarade på mina frågor men jag visste mycket lite om vad de andra eleverna kunde.

Nu när jag har föreläsningar/genomgångar försöker jag på olika sätt att ta reda på om elever förstår och stöttar de elever som behöver extra förklaringar eller repetition. Eleverna ska tänka, diskutera och vara aktiva, inte bara lyssna på lektionerna. Dylan Wiliam säger att ”eleverna ska vara tröttare än läraren efter en lektion”. Han menar inte att de ska vara trötta på grund av uttråkning utan på grund av ansträngning och aktivt deltagande i lektionen.  

Ofta kan man byta lärarcentrerad undervisning (klassisk katederundervisning) till elevcentrerad undervisning (där eleverna arbetar och är aktiva). Men det finns också många situationer där traditionella genomgångar/föreläsningar är den metod som läraren anser passar bäst. I detta inlägg fokuserar jag på hur man då kan kontrollera att eleverna verkligen lärt sig det som var tänkt och hur läraren kan upptäcka missförstånd så att hen kan hjälpa de elever som behöver lite extra stöd eller utmaning.

Tips på ”metoder” som gör att du kan undervisa även när du föreläser.

Fortsätt läsa ”Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?” →
4

Många fördelar med att låta elever göra film

  1. Att göra film stödjer lärandet i kursen
  2. Fördelar med att göra film
  3. Ge feedback vid rätt tidpunkt
  4. -Men alla är inte så duktiga på teknik!
  5. Olika sätt att skapa filmer
  6. Hur ska eleverna lämna in filmen?
  7. 4 sista tips
reclearn

Att göra film stödjer lärandet i kursen

När jag (tillsammans med eleverna) väljer att träna/examinera olika förmågor genom att eleverna gör filmer är det för att jag av erfarenhet har sett att eleverna blir motiverade, anstränger sig lite extra, blir medvetna om och kan utvecklar sitt språk samt att de som har lättare att uttrycka sig muntligt får en bra möjlighet att visa sina kunskaper.

Jag använder inte film främst som examinationsform utan ofta som en aktivitet för att eleven ska få syn på sitt eget lärande och öva på olika förmågor.

Att elever ska få utveckla sin digitala kompets genom att göra film kan vara ett mål i sig men det får aldrig vara det viktigaste målet. Som alltid när man jobbar med digitala verktyg i undervisningen så måste man ha en pedagogisk tanke med varför man gör det. De digitala verktyg man för in i undervisningen ska vara där för att de ger en positiv effekt på kunskapsutvecklingen.

När mina elever ska skapa en film så kan syftet vara att de ska beskriva något så utförligt de kan, värdera en teori, jämföra olika religioner, ta ställning i en fråga eller diskutera ett ämne. Alla dessa förmågor har jag i mina kursers betygskriterier. Hur väl eleven har fått till ljudet, om de har snygga övergångar eller bakgrundsljud har ingenting med min bedömning att göra.

Fördelar med att göra film

Jag har många elever som har ett annat modersmål än svenska och några av dem talar väldigt tyst och har svårt att visa vad de kan muntligt i klassrummet där språket blir ett hinder. När de ska göra en film så måste de förbereda sig genom att slå upp och öva sig på ord och formuleringar. De kan dessutom spela in i lugn och ro och ta om en formulering tills de blir nöjda. Det märks att många gör just detta, de övar, repetera och de lär sig så mycket mer än hur man gör en film. En elev som sällan säger mer än två meningar i följd på lektionerna kan spela in en film där hen pratar i flera minuter =) Samma sak händer ofta för de elever som är väldigt blyga i klassrummet eller de som är bättre på att uttrycka sin muntligt än skriftligt. De som är duktiga på att utrycka sig skriftligt kan använda den talangen även när de gör film genom att skriva bra manus och textavsnitt i filmen.

En elev överraskade mig genom att inte bara spelade in sin röst till text och bild utan hon filmade sig själv och iscensatte med hjälp av glasögon och annan rekvisita en intervju där hon själv spelade både journalisten och den kända historiska personen som intervjuades. På det sättet beskrev hon allt om en naturvetenskaplig teori  och hur den på gott och ont hade förändrat människors världsbild och hela samhället ända in i 2000 talet. Jag tror inte hon hade haft lika roligt om hon hade presenterat kunskapen i en uppsats istället. Filmskapandet ökar kreativiteten och skapar lusten och det är något jag tycker vi ser allt för lite av i skolan för de äldsta eleverna.

Elever tycker ofta det är roligt att göra film, särskilt om de får arbeta i ett filmverktyg. Även de som kan tycka att innehållet för uppgiften inte är så engagerande kan bli väldigt motiverade att jobba när de får göra film. Motivationen och viljan att göra en ”bra” film kan också göra att eleverna blir bättre på att hantera och på egen hand hitta lösningar på motgångar som uppstår. Jag har inte själv språk eller ämnen där jag ska bedöma muntlig framställning eller kommunikation men jag har flera kollegor som låter elever spela in när de tex läser upp en text eller övar på ett muntligt anförande. De kan göra om inspelningen tills de är nöjda med sin presentation och de tar ofta om den många gånger. Vid varje omtagning får de repetition och de lär sig mer.

Eleven lär sig också nya specifika digitala kompetenser som att planera, skapa och publicera/dela en film. Dessutom utvecklar de allmän digital kompetens om tex hur man skickar en stor fil, hur man byter ljudupptagningsenhet och hur man hittar bilder man får använda.

Ge feedback vid rätt tidpunkt

Beroende på om man använder ett filmverktyg där eleven kan redigera i sin färdiga film eller inte så är det viktigt att man som lärare ger feedback i rätt skede så elev har möjlighet att utvecklas och verkligen visa vad de kan i slutprodukten. Det är bra om eleverna först gör ett slags manus eller digital presentation (tex Power Point) som de visar läraren/ får kamratrespons på innan de gör klart filmen.

Tydliga instruktioner/checklista om vad filmen ska innehålla, ungefär hur lång den ska vara och vilka begrepp som behöver finnas med är viktigt. Men stötting i hur man blir bättre på det som ska bedömas tex hur man gör beskrivningen utförlig är lika viktiga för att eleven ska utvecklas och utmanas i förhållande till betygskriterierna.

Det är väldigt bra om man kan visa eleverna exempel på hur slutprodukten kan se ut. Då kan man visa hur en enkel jämfört med en utförlig beskrivning ser ut men också sänka ribban om hur ”snygg” filmen måste var. Att visa färdiga filmer kan också ge inspiration och göra dem uppmärksamma på att man tex. inte ska prata för fort eller ha för mycket text i sin film. Om man inte har egna exempel eller exempel från gamla elever som man får visa så kan man leta upp filmer från Youtube. Det finns många elevfilmer om alla möjliga ämnen på Youtube.

-Men alla är inte så duktiga på teknik!

Detta är en vanlig kommentar.  Det är många som inte har gjort film eller är ovana vid att jobba med digitala verktyg. Min första tanke då är att det då är ett utmärkt tillfälle för dem att öka sin digitala kompetens. =) Alla kan lära sig göra en film, men de kan behöva olika mycket stöttning längs vägen. Mina tre bästa råd är att:

  1. Ge alla tillgång till en bra steg för steg instruktion (gärna med bilder).
  2. Gör en film tillsammans i klassrummet och gör alla momenten som att spara och dela den också.
  3. Om ni jobbar i ett filmverktyg så är det bra att gå igenom och skapar grunderna för filmen gemensamt och även i slutet av projektet sparar man mycket tid och frågor om alla samtidigt steg för steg publicerar/skickar filmerna samtidigt.

Om du som läser detta tänker att det inte är elevens utan lärarens kompetens som är bristfällig så är mitt råd att läraren måste våga vara så som vi vill att elever ska vara. De ska ha en positiv inställning till att lära sig nya saker, hitta en bra instruktion och läsa den noga, inte ge upp vid motgångar utan prova sig fram (det är ju så man lär sig) och om det inte går, då ber man någon om hjälp.

Jag lovar att både läraren och eleven som har skapat sin första film kommer att känna sig lika stolta och imponerade över vad de har lyckats lära sig.

Olika sätt att skapa filmer

Det finns många olika sätt att skapa en film och de olika metoderna är bra till olika saker.

  • Filma med kamera. Det fungerar att filma med mobilen, webbkameran eller en vanlig filmkamera. Då kan eleverna filma sig själva eller vad de gör på ett papper eller en skärm. Eleverna brukar gilla att använda green screen eller olika filter som möjliggör rolig effekter till filmen.
  • Skräminspelning tex med ScreenPal Då kan eleven göra en film av en bild eller presentation i datorn.
  • Man kan lägga till ljud till en presentation som PowerPoint, Presenter, Keynote eller Prezi  och sedan exportera filen till en filmfil.
  • Med OBS, iMovie, Movie Maker eller liknande verktyg kan man göra ”riktiga” filmer med övergångar, bildtext osv. De kan användas för att göra både enklare filmer utifrån några få bilder eller för att göra avancerade filmer med både bilder, text, videoklipp och ljud.

Hur ska eleverna lämna in filmen?

Detta brukar vara en vanlig fråga eftersom filmer är stora filer som ofta inte går att maila. Man kan istället:

  • På många lärplattformer kan man som lärare ställa in hur stora filer som kan lämnas in via olika inlämningsfunktion.
  • Lämna in via en lärplattformens uppgiftsfunktion (du kan behöva ändra i inställningen för att tillåta större filer)
  • Dela via Goole drive, OneDrive eller Teams
  • Skicka filen via airdrop eller bluetuth från mobil till dator eller dator till dator
  • ladda upp filmen på Youtube men lås den så att bara ni med länken kan se filmen genom att publicera den som ”olistad”

4 sista tips

  1. Investera i några bra mikrofoner. Det är så tråkigt om ljudet är dåligt om man har lagt ner mycket jobb på att förbereda och göra filmen riktigt bra.
  2. Gör inte film för ofta då blir inte eleverna lika engagerade i arbetet.
  3. Prata med kollegor som har jobbat med film tidigare. De kan ha bra instruktioner eller allmänna tips att dela med sig av.
  4. Fråga gärna om en kollega kan vara med en stund eller finnas tillgänglig på lektionen när ni ska jobba med filmskapandet. Det känns alltid tryggare att göra något nytt om man vet att någon finns där om man behöver hjälp.

Jag hoppas att du nu har blivit inspirerad till att göra film både själv och med eleverna. Och tänk inte att du ska göra det sen, en annan dag… då blir det aldrig av. Ta första steget nu och kom ihåg Henry Fords kloka ord ”Om du tror att du kan så kan du. Om du tror att du inte kan, då får du rätt”.
/Sarah

1

Jag minns stressen och osäkerheten jag kände när jag själv var elev och hade skriftliga prov. Hade jag fått med allt? Var det detta läraren var ute efter? Paniken när man läste en fråga och fick totalt hjärnsläpp och inte mindes någonting fast man vet att man kunde det för 20 minuter sedan. Det värsta var när man hade uppfattat frågan på ett annat sätt än vad läraren hade tänk och därmed skrivit ”fel svar” fast man hade kunnat det rätta svaret om man bara hade vetat att det var det läraren ville veta.

Ett prov ska visa läraren vad eleverna kan och då måste man konstruera provsituationen så att eleverna faktiskt kan visa det.

När mina elever har ett skriftligt prov så påminner jag mina eleverna om att de får be om hjälp och att jag gärna tittar på deras svar och berättar om de har missat något.

prov_liten
Jag försöker få eleverna att känna sig mindre pressade i provsituationen och hjälpa dem att öva sig i strategier för att minnas och utveckla sina svar. Jag vill inte att någon bara ger upp utan att försöka. Många gånger ger elever upp för tidigt, de skriver ingenting på vissa frågor och vill sedan lämna in provet och gå. Det får de inte hos mig. På mina provet sitter alltid alla kvar tiden ut. Är man klar så har de andra uppgifter att arbeta med. När någon vill lämna in så tittar jag snabbt igenom deras svar. Om de har hoppat över en fråga så försöker jag förklara den på ett annat sätt, hjälper dem att hitta ett ord eller en mening att börja med. (Jag skriver det på deras prov så jag sen kan se vad de fick hjälp med) Ibland kan det hjälpa att påminna dem om situationen då de lärde sig det de har glömt för att de ska komma ihåg igen. Jag kan exempelvis påminna om att vi tittade på en bild eller en läxan de gjorde. Ibland ber jag dem rita istället för att skriva och det kan hjälpa många igång.

Många gånger nöjer sig eleverna när de har besvarat frågan på E nivå. Ofta kan jag få dem att beskriva mer utförligt/välgrundat om jag bara ber dem att förklara begreppen mer eller berätta varför det är på ett visst sätt eller vad det beror på. Jag kan också stryka under de exempel de redan har gett och fråga om de kan ge flera liknande exempel.

Som ni förstår så sitter jag inte framme vid någon kateder och jobbar med annat när eleverna skriver prov utan jag går tyst runt i klassrummet under provet. När jag ser elever som ser olyckliga ut och de verkar ha fastnat på ett fråga smyger jag dit för att se om jag kan hjälpa dem. Det betyder inte att jag springet till undsättning för minsta lilla. Jag vill ju att eleverna ska tränas i provsituationer och tänka själva, de får bara hjälpen då den verkligen behövs och ofta vill de bara få bekräftat att de tolkat något på rätt sätt. När jag kan bekräfta det sjunker deras stress och de har större möjligheter att kunna visa mig vad de faktiskt kan.

Nu när många prov genomförs via digitala verktyg som Exam.net är det ännu enklare att arbeta på detta sätt. De kan skriva frågor till mig, jag kan läsa deras text och kommentera utan att störa de andra eleverna.

1

Tvärgruppsarbete gör alla aktiva

Att arbeta med tvärgrupper eller pusselmetoden som denna kooperativa metod också kallas innebär att man aktiverar alla elever i en grupp. Till skillnad från traditionella grupparbeten kan ingen bara glida med utan att göra något. Eleverna hjälper varandra och alla kan få känna sig duktiga.

Tvärgrupper kan användas på många olika sätt, både som en snabb klassrumsaktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. I följande text berättar jag om hur metoden kan användas på olika sätt, vilka stödstrukturer man kan lägga till för att få bättre arbete i grupperna och längst ner hittar du exempel på hur gruppindelningen kan se ut beroende på hur många elever det finns i klassen

En tvärgrupp är en grupp som består av medlemmar från olika andra grupper eller en grupp där medlemmarna har olika kompetenser.

Fortsätt läsa ”Tvärgruppsarbete gör alla aktiva” →
1

Förra veckan hade min klass i naturkunskap 1b seminarium om livsstil och hälsa. Jag brukar använda seminarium lite olika i olika kurser men denna variant blev extra lyckad.  Under seminariet ska eleverna inte bara visa mig vad de själva kan, det får också ta del av flera olika sätt att beskriva och diskutera frågan och jag ger direkt återkoppling för att bekräfta och utveckla deras resonemang.

arbetsprocess_sista

Fortsätt läsa ”seminarium – en metod för att lära” →

4

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑